gårdagens onehagliga överraskning (sida 1 av 1)

Magnus Eriksson: 2014-10-09 11:13		Med posten kom igår ett par skivor från ett brittiskt återutgivningsbolag som specialiserat sig på 60-talsskräp. Cherry Red Records distribuerar skivorna, och det var väl därför de hamnade hos mig; de har en hel del bra texansk musik som jag skrivit om. Anyway, jag gillade Mascots när jag var nio år, men jag har inte lyssnat på dem sedan 1967 uppskattningsvis. När jag nu hör dem önskar jag att jag fortsatt att inte lyssna på dem. Utgåvorna är givetvis exemplariska, alla singlar hopskramlade - inkl en låt från en flexiskiva från salig Bildjournalen, som jag nog också hade - och bookletten rymmer en omsorgsfull genomgång av utgivningen. Min mamma brukade kalla en del broderier för »förspilld kvinnomöda«. Här kunde vi nog tala om förspilld mansmöda. Fast jag gör mig inga illusioner om att männen bakom bolaget rpm begriper att det finns vettigare saker att spilla möda på. Min stora fråga är varför? Och vilka köper smörjan?
Örjan Öberg: 2014-10-09 11:44		Varför? Exotism? Musealt bevarande? Att hitta den här gamla pärlan ingen brydde sig om när den kom?
Frank Östergren: 2014-10-09 11:56		Samlarbehovet, Magnus, samlarbehovet. Det som idag kallas nörderi. Att ha allt utgivet komplett. Inskrivet i pärm med utgivningsdatum, skivnummer, matrisnummer. Sorterat i hyllan. Bekräftelse inför andra samlare. Skivsamlande har inte så mycket med musik att göra, utan just med samlande. Är det här mer »fel« än Lasse Åbergs samling av Musse Pigg-figurer. Eller frimärkssamlande. Eller Röstrandsporslin... Fast, skivsamlande ses som något pojkaktigt, inte grabbigt, utan som något för pojkarna som blev över. Jättesamling med singlar, men ingen tjej...
Lars Svensson: 2014-10-09 21:37		Jaktinstinkten, Frank, jaktinstinktenl Letade under många år efter Ivar Lo- Johanssons »Ungdomsnoveller« för att få min Ivar Lo-samling komplett. När jag till sist satte in boken i hyllan kände jag ett stort mått av tomhet. Kan också vara genetiskt betingat tänker jag...
Magnus Eriksson: 2014-10-09 23:51		Som återuppstånden frimärkssamlare, tillika skivsamlare, kan jag bara notera en sak: jag är restriktiv mot skräpmärken från länder med icke-seriös utgivning även om det finns en del som passar in i min motivavgränsning, och jag skyr alla klistermärken (de skall inte kallas frimärken) från de sibiriska republiker som lagt ut en olaglig utgivning på entreprenad. Alltså: skräpet sållas bort, både bland frimärken och skivor.
Lista ämnen Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg