Cass County revisited (sida 1 av 1)

Knut Antonsen: 2016-03-04 10:43		Don Henleys Cass County utgitt i sept 2015 har fått varierende oppmerksomhet i media. Norsk presse har skrevet svært lite, svensk presse har flere positive omtaler. Albumet fikk 2.plass på Rolling Stone Mags countryliste for 2015. Henley opptrådte på Lettermans Late Show. Albumet ble ikke omtalt på rootsy, var ikke med på årsbestelistene, unntatt hos på Håkan Olsson og Tom S. For meg ble albumet noe av det mest interessante av utgivelser i 2015. Men er det noe jeg ikke ser her? Er det en overfladisk behandling av country som Henley maskerer over med sin uttrykksfulle stemme?
Lars Svensson: 2016-03-04 11:30		För ordningens skull, den fanns även med på min årsbästalista. Cass County är en väldigt bra skiva.
Magnus Eriksson: 2016-03-04 21:43		Min recension i Smålands countryklubbs medlemstidning: Don Henley Cass County Universal 3 Det var dags att Don Henley gjorde en countryskiva utan efterleden -rock. Det har gått 23 år sedan ”Walkaway Joe” med Trisha Yearwood och 42 sedan Desperado, Eagles bästa album. På Cass County är också Trisha Yearwood med som bakgrundssångerska i några spår. Bland övriga bakgrundssångerskor märks Lee Ann Womack, Martie Maguire, Emily Robison, Alison Krauss, Ashley Monroe, Lucinda Williams och många fler. Herrklubben bidrar till bakgrunderna med Jamey Johnson och Vince Gill. Don Henley kan alltså köpa vilka sångare och musiker han vill. Därför är det trist att så många skickliga sångare och sångerskor skjuts i bakgrunden medan Mick Jagger får exponera sin obesvarade kärlek till countryn som solosångare i Tift Merritts ”Bramble Rose”. Det är något bättre än när Jagger malträterade ”Bob Wills Is Still the King” i Texas för tio år sedan, men det är att Miranda Lambert räddar låten med sin sång. Annars är Don Henley en ypperlig sångare, men han saknar den erfarenhetens trovärdighet i sitt vokala utspel som krävs av en countrysångare; den softade rocken - som Don Henley utvecklade till fulländning med Eagles - skapar andra kvaliteter, men de kommer inte till sätt i duetter med Dolly Parton, Martina McBride och Merle Haggard. Dessutom är kompet påfallande återhållet, även om jag givetvis uppskattar att en steel hörs i flertalet spår. Skivan fick sitt namn efter Henleys uppväxtcounty, Cass County i Texas. Det började som ett coverprojekt, men endast ett fåtal sådana finns kvar i den utvidgade albumversionen - däribland duetten med Dolly Parton i Louvin Brothers ”When I Stop Dreaming” - och bara Tift Merritt-sången i standardutgåvan. Originalmaterialet håller likväl god klass. ”Waiting Tables” ger en emblematisk bild av countryns klasserfarenhet och drömmen bort. ”A Younger Man” är en sorgmodig ballad om felslagna kärleksdrömmar. Där lyfter också det mjuka steelkompet Henleys sång. ”Train in the Distance” får dessutom en lätt touch av träskrock. Men framförandena gör inte alltid låtmaterialet rättvisa. Det blir alltför återhållet (jag använder det ordet igen), lite onödigt försiktigt. Jag vill ha en ny version där några av bakgrundssångerskorna får flytta fram och musikerna får mer solo- och improvisationsutrymme.
Tom Skjeklesæther: 2016-03-07 11:46		Deluxe-versjonen av »Cass County« inneholder noen ekstra spor, deriblant platas høydepunkt, en fantastisk versjon av Jesse Winchesters (1944-2014) sin klassiker »Brand new Tennessee Waltz«. Opprinnelig å høre på Winchesters selvtittulerte debut fra 1970.
peter nordgren: 2016-03-07 17:52		finns ytterligare en utgåva på »Cass Country« från amerikanska posteorderfirman Target som har ytterligare 2 bonusspår
Knut Antonsen: 2016-03-08 21:46		Don Henley har gått inn for oppgaven med tilsynelatende stort alvor. Utstyrt med rockens mest overbevisende stemme er han vanskelig å ta lett på. På biltur Halden-Gardermoen i helgen hørte jeg igjennom albumet på nytt med et kritisk øre. Formidlingsevnen til Henley er formidabel, han kommer langt med å etterligne Willie Nelsons trylleformel fra de siste platene; seige ballader med stemmen som viktigste instrument, legg på smektende steel og gjestevokal. Men det er ikke en enkel sak å lage god country og gi nye vinklinger på trivielle forhold eller snu opp ned på vedtatte oppfatninger. Jeg tør påstå at Henley dessverre ikke har knekt country-koden på Cass County. Han klarte det til gagns med Month of Sundays på Building the Perfect Beast”, en av de flotteste tekstene jeg vet om. Nå høres f.eks. The Cost of Living, Waiting tables, That Old Flame bra ut men mangler dybde og overraskende momenter som god country skal ha. Praying for Rain er god og relevant country sett fra en tørkerammet farmers synsvinkel. A Younger man er en interessant låt hvor Lolita-syndromet blir snudd opp ned. Men Henley er ingen Billy Joe Shaver, John Prine eller Sunny Sweeney. Min vurdering er skrudd ned fra terningkast 6 til 4. Magien ligger i fremføringen, ikke i tekstene.
Peter Holmstedt: 2016-03-09 14:39		Hustrun och jag såg en magnifik konsert med Henley och band på Santa Barbara Bowl i höstas, där både musiker och sångerskor fick betydligt större utrymme än på plattan. Konserten innehöll enbart låtar från Henley's solo-karriär (alltså inte en enda Eagles-låt!), samt ett antal väl valda covers, bl.a. »Everybody Wants To Rule The World« (Tears For Fears) och »I Put A Spell On You« (Screamin' Jay Hawkins). För den som är sugen att se Henley och band, uppträder han i Hyde Park den 3:e juli, tillsammans med Carole King, som för första gången gör hela »Tapestry« live, från början till slut.
Lista ämnen Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg