| |||||||
Recension
Shaver, Billy Joe
Long in the Tooth
(Lightning Rod Records)
Billy Joe Shaver har äntligen varit tillbaka i skivstudion igen och som väntat levererar han ett album som är helt omistligt för alla älskare av äkta country. Här bjuds vi visserligen endast på 10 spår, varav 4 stycken faktiskt varit utgivna tidigare, men vi talar å andra sidan om rent guld. Det är en uppvisning i storhet.
Under 2000-talets första halva decennium skämde han bort oss med skivsläpp nästan varje år men efter 2007 års ”Everybody’s Brother” har vi fram tills nu fått hålla till godo med blott ett par nyskrivna låtar på liveskivan ”Live at Billy Bobs Texas”. Den obehagliga och i pressen allt för uppblåsta incidenten där Billy Joe sköt en person utanför en taverna i Lorena Texas och det rättsliga efterspelet tycks dessvärre ha medfört viss låtskrivarkramp hos denna artist. En kramp som nu alltså äntligen tycks ha släppt.
Här bjuds vi bara på försklassigt material och skivan bjuder på en stor variation där ingen låt är den andra lik: Här finns den bluesrockiga titellåten där Billy Joe i princip rappar fram sin skrytsamma text till en nervig mungiga och Tony Joe Whites härliga träskgitarr. Men här finns också den smäktande stråkförsedda gospelschlagern ”I’m In Love” som låter som en klassisk evergreen. Vi får benhård och klassisk honky tonk i otroliga ”Last Call for Alcohol” och riktig ”old time” hillbillymusik i den fantastiska “Sunshine Special”. Bägge är exempel på musik som ingen idag kan göra bättre eller med större trovärdighet än just Billy Joe Shaver. Han arbetar i countryns djupaste och mest klassiska fåror och han är den självklara arvtagaren och förvaltaren av både Hank Williams utmanande vardagspoesi och Roy Acuffs innerliga känslosamhet.
Men vi bjuds naturligtvis även lite modernare outlaw-country av högsta klass. Det var ju trots allt den genre som Billy Joe Shaver ursprungligen var med om att skapa när han stötte ihop med Waylon Jennings under tidigt 70-tal (ett möte som resulterade i den klassiska LP:n ”Honky Tonk Heroes”). I den otroligt starka “The Git Go” bjuds vi på suggestiv countryrock och Mickey Rafael från Willie Nelsons band bidrar med underbart och ödesmättat munspel. Willie själv är duettpartner på det fräcka öppningsspåret ”Hard to be an Outlaw” (som Willie dessutom med Billy Joes välsignelse inkluderade på sitt senaste och sensationellt fina album ”Band of Brothers”).
Skivan genomsyras av två sammanflätade teman: Det första är Billy Joes trotsiga skildring av ålderdomen och dess konsekvenser. Exempel är ”Hard to be an Outlaw”, ”Long in the Tooth” och ”I’ll Love You as Much as I Can”. Den senare är ännu ett exempel på Billy Joes makalösa förmåga att skriva ömsinta kärleksballader. Sedan har vi det underdog-perspektiv som alltid har präglat Billy Joes verk. Det framträder tydligt i ”The Git Go”, ”Checkers & Chess” och i den fina balladen ”American Me”, om en mexikansk immigrant.
Detta mycket välkomponerade album avslutas med ”Music City USA”, vilket är en låt som går tillbaka till Billy Joes allra tidigaste dagar som en anställd låtskrivare hos Bobby Bare i Nashville. En sjuttiotalsdemo av detta spår har tidigare varit utgivet på Bear Familys samlings-CD ”Honky Tonk Heroes”.
Vad finns mer att säga? Jo detta pärlband av utsökta låtar framförs naturligtvis av ett gäng enastående och följsamma musiker. Kända gästartister som Leon Russell, Shawn Camp samt de redan nämnda Willie Nelson och Tony Joe White samsas med studioveteraner och enastående musiker som t.ex. Stuart Duncan, Joel Guzman och till och med gamle Harold ”Pig” Robbins. De bidrar alla med ett fantastiskt rikt och smakfullt ackompanjemang i bakgrunden av skivans självklara huvudperson: Billy Joe Shaver, sångare, countrylegend och gudabenådad låtskrivare.
/Roger Jönsson