Recension
Fabulous Thunderbirds
On The Verge
(Severn)

De senaste 20 åren har bluesrockbandet Fabulous Thunderbirds mest varit ett varumärke som enda kvarvarande originalmedlemmen Kim Wilson (sång, munspel, låtskrivande) med ganska jämna mellanrum dammat av för konserter och skivinspelningar. Parallellt har han jobbat på sin solokarriär som fick en fin start 1993-94 med skivorna »Tigerman« och »That's Life«.

Fabulous Thunderbirds på skivan »Roll of the Dice« 1995 var Kim Wilson, Danny Kortchmar, Kid Ramos, Fran Christina och Gene Taylor. Förutom swamprockiga »Do As I Say« och tre fina ballader (»Here Comes the Night«, »I Don't Wanna Be the One« och »Memory From Hell«) lyfter skivans typiska Thunderbirdslåtar aldrig.

Ännu värre är 1997 års »High Water«. Thunderbirds har reducerats till tre studiomusiker (Kim Wilson, Danny Kortchmar och Steve Jordan) och det svänger bara på avslutande blueslåten »That's All I Need To Know«.

Men sen pekar formkurvan uppåt igen. »Live« inspelad i Los Angeles 2000 med senaste tekniken har sanslöst bra ljud. Dessutom är bandet och repertoaren i högform. BB King, T-Bone Walker och Smiley Lewis blandas med egna hits som »I Believe I'm In Love« och »Tuff Enuff«. Bandet här är Wilson, Taylor, Ramos, Willie Campbell och Steve Hodges. De är även förstärkta med körtjejer och blåssektion.

Förra studioalbumet »Painted On« kom 2005 och är en stark, varierad skiva i klassisk Thunderbirds-stil. Wilson och Taylor kompletteras här av Ronnie James Weber, Kirk Eli Fletcher, Nick Curran och Jimi Bott.

Nu är det 2013 och Kim Wilson är tillbaka med »On the Verge« och återigen ett helt nytt Thunderbirds: Johnny Moeller & Mike Keller på gitarr, Randy Bermudes på bas och Jason Moeller på trummor. Inga musiker jag hört talas om innan men det låter bra förstås. Wilson släpper inga amatörer över bron och har fått full budget med keyboards, kör och blås.

Detta är ett ok album om man har rätt förväntningar och är på rätt humör. Ingen bluesrockbamalama utan lågt tempo med snyggt lir rakt igenom. Soulballader som »Lovin' Time«, »Hold Me«, »Runnin' From the Blues« och »Do You Know Who I Am?« med sköna gitarrlicks och fyllig, själfull sång av Kim Wilson är skivans största tillgång.

Soullåtarna blandas med släpiga, suggestiva bluesnummer som »Too Much Water«, »That's the Way We Roll« och »Lonely Hoghway«. Kanske lite väl släpiga och suggestiva nummer till och med..

Kim Wilson får godkänt för denna soul-blues-tagning av Fabulous Thunderbirds. Fast live vill man nog ha lite mer drag som på tidigare nämnda liveskiva.

/Urban Henriksson