Jerry Williams & Roadwork rock'n'roll-röjde på klubbar, krogar, Folkets Hus och i folkparkerna 1976-84. Ivrigt påhejade av musikern/producenten/konsertfixaren/allt-i-allon Micke Finell gör nu Roadwork (utan Jerry) ett storstilat comebackförsök med oemotståndliga partyplattan »Round Two«.

Originalmedlemmarna Dougie Lawton (sång, gitarr), Ingemar Rogefeldt (gitarr, sång) och Peder Sundahl (trummor, sång) kompletteras av Kaj Söderström (bas, sång, dragspel, piano, orgel) som 1982 ersatte ej närvarande Caj Högberg (bas, gitarr, sång, keyboards) i Roadwork.

Redan 1981 släppte Sonet ett självbetitlat album med Roadwork mitt under brinnande Jerry W-feber. Endast originalmaterial skrivet av Dougie Lawton och Caj Högberg. Men trots några TV-framträdanden blev det ingen skivförsäljning att tala om och följaktligen inga egna gig.

1984-85 gjordes ett nytt försök. Anders »Henkan« Henriksson spelade in ett helt album, men projektet avbröts och skivan kom aldrig ut. Till nya plattan använde man sex av låtarna härifrån, dock i helt nya inspelningar:

Dessa är inledande cajunfärgade rockstänkaren »Jennifer Brown«, svängiga gitarr/orgeldrivna »Bus Stop«, »Jezebel« som snyggt snott introt från Graham Parkers »Devil's Sidewalk« och har blås som draghjälp till de taktfasta Chuck Berry/Rockpile/Status Quo-gitarrerna, »Busy Playing My Guitar« där gitarrerna helt tar över låten och skenar iväg, extremt Refreshments-aktiga »Wham-a-Dam« och »Lucy Jane« där man även spårar lite Billy Bremner och kung JW själv.

Apropå Jerka så tar han hand om sången på »Hot Rod Dream«, skriven på beställning av Bobby Cochran, Brian Hodgson och Micke Finell.

Hodgson & Finell bidrar även med skräddarsydda swamp pop-tryckaren »Cajun Moon«. Han som kliver i kostymen och med sin sång får dansbanelamporna att blinka i många färger är Boppers Ingmar Wallén.

Den låten liksom härligt softa sista dansen »Stay« är nödvändiga andhämtningspauser i denna sanslösa wacka-wacka-gitarrfest till rock'n'rollplatta. Bästa exemplet på detta fest-tillstånd är »Sinkin' Like a Stone«. Bara likstelhet kan hindra högerfoten från att stampa takten. Även avslutande »That'll Be All« går i samma stil. Låten skrevs av Dougie Lawton och Caj Högberg och dök upp första gången 1980 på JW & Roadwork-LP:n »Hot Rock'n'Roll Band«. Faktum är att dessa båda herrar helt dominerade låtskrivandet till Jerry Williams & Roadwork-albumen »I Can Jive« (1979), »Hot Rock'n'Roll Band« och »No Creases« (1981). Inledande »Too Fast To Live, Too Young To Die« (1977) består mest av covers.

På skivorna »2 Faces« (1983) och »Working Class Hero« (1984) använde sig JW mestadels av engelska musiker och låtskrivare och Roadwork fungerade då endast som livebandet bakom Jerry. Det var även i denna veva som man gjorde sin första krogshow på Hamburger Börs.

Efter 1984 och ända in i modern tid har Peder Sundahl och Kaj Söderström fortsatt kompa Jerry. Peder spelar även i Shanes och Blåblus och har flera gånger hoppat in som ersättare i Micke Finells The Rockarounds, bandet som kompar Linda Gail Lewis, Sven Zetterberg, Dave Edmunds och Trouble Boys.

Även Kaj Söderström (som spelat med Ulf Lundell, Magnus Lindberg & Mickey Jupp) har dykt upp i dessa sammanhang och det var så Finell fick idén om hela Roadwork-projektet.

- Jerry tyckte hela grejen var ball och har pushat oss som en riktig polare, berättar Peder som de senaste 13 åren även jobbat som ångbåtsmaskinist, bland annat på musikbåten Blidösund.

Ingemar Rogefeldt spelade först i storebror Pughs band Rainrock och på senare år i Västeråsbaserade JC Coldfire. Även »Ingo« är rock'n'rollhjälte på deltid (jobbar som takläggare).

Dougie Lawton som delar sin tid mellan Wales och Mallorca drog efter Roadwork igång Mint Music med Hans Olsson (låtskrivare och kortvarig basist i Roadwork). Deras företag översatte filmtexter och sålde låtar och reklamjinglar.

Men om vi backar bandet hela vägen och kollar hur Roadwork ursprungligen uppstod?
- Dougie var gift med Lena-Maria Gårdenäs och de hade bandet Sweet Wine 1969-75. Jag började spela med dem 1974 när deras trummis slutade, förklarar Peder.
- Vi åkte på turné med Jerry vintern 74-75. Sweet Vine kompade Jerry och vi blev vänner.
- Hösten 76 uppstod Roadwork. Dougie och Jerry snackade om att starta ett band med mig och Caj Högberg. Sen tipsade Thomas Johansson på EMA Telstar oss om Ingo.

Sen drog man alltså igång med inomhusspelningar följt av folkparkerna sommaren 77 och i september inspelning av första plattan i legendariska Rockfield-studion i Wales och snöbollen var satt i rullning...

Tillbaka till nu. Jag intervjuar Peder på Björkhaga Pensionat i Mullsjö dagen efter att Roadwork nästan vält fantastiska (men ej så välbesökta) rockladan Sägnernas Hus i skogen utanför Jönköping. Man blandar upp låtarna från nya skivan med JW & Roadwork-klassiker som »Git It« och »I Can Jive«.

- Jag är väldigt glad att Finell övertygade mig. Vi var lite skeptiska först, repriser funkar inte alltid. men det blev en utveckling och vi lirar lite annorlunda så här 28 år senare.
- Nu är vi igång och vill ha mer gig, avrundar Peder.
Det planeras för en »Christmas Jive«-turné med gästartister och även en jul-EP.

Men börja med »Round Two«, en ytterst välproducerad och svängig CD där även Billy Bremner, Micke Finell och ljudmästaren Ken Skoglund gästar. Extra plus för den lyxiga digipakutgåvan designad av Sean Tyla.