Recension
Haynes, Warren
Featuring The Railroad Earth: Ashes & Dust
(Provogue)

Warren Haynes har i sin karriär uppvisat en imponerande musikalisk bredd som täcker in mycket av det södra USA:s stilflora: Han har spelat outlaw country med David Allen Coe, country- och folkrock med The Greatful Dead, tung bluesrock med Gov’t Mule och sydstatsrock med The Allman Brothers och Dickey Betts Band. I sin solokarriär har han varit om möjligt ännu mer eklektisk med dragning mot soul och jazz.

Med sin senaste skiva, ”Ashes and Dust” har Warren dock korsat över gränsen till ett musikaliskt landskap där jag själv känner mig lite mer hemmavan. Det är en skiva där han utvecklar sin talang som singer-songwriter inom ramen för det som idag mest kallas ”americana” men som bättre kan beskrivas som en korsbefruktning av folkmusik, country och rock. Han kompas av det ypperligt kompetenta och progressiva bluegrass-bandet The Railroad Earth. De skapar en händelserik akustisk grund för Warren Haynes bluesfärgade men nedtonade gitarrspel. Tim Carbone på fiol sätter kanske mer än någon annan musiker sin prägel på skivan med sitt varierade och uttrycksfulla spel.

En skiva som utlovar cover-versioner av både Billy Edd Wheelers ”Coal Tattoo” och Stevie Nicks ”Gold Dust Woman” är ju onekligen intresseväckande. Det säger också en hel del av den musikaliska spännvidden från politiskt laddad folkmusik till slätputsad och introvert västkustrock. De två nämnda tolkningarna är ok men vid den första genomlyssningen är det andra spår som sticker ut: Den mindre kända covern ”Stranded in Self-Pity” (med ett underbart jazzfärgat honky tonk-arrangemang) är ett exempel och de egna kompostionerna ”Company Man”, ”Beat Down the Dust” och den melankoliska balladen ”New Years Eve” är andra höjdpunkter. Mot slutet av denna mycket långa skiva blir en del av låtarna mer utdragna och rockorienterade t.ex. den åtta minuter långa ”Spots of Time”. När vi når fram till avslutningen med den kantiga och svaga ”Words On the Wind” har jag tappat intresset. Allt faller alltså inte mig i smaken men jag kan inte annat än beundra det ambitiösa upplägget och den mycket höga kvalité som generellt präglar musiken och låtskrivandet på denna skiva.

/Roger Jönsson

Lyssna på Spotify