Recension
Håkansson, Kenny
Brinner
(Blue Color Stone)

Kenny Håkanssons bästa utgivning?

Nej, inte musikaliskt. För han har gjort så många bra plattor, med bland annat T-Boones, Mecki Mark Men, Baby Grand Mothers och Kebnekajse, och även i eget namn.

Däremot innehållsligt, om man lyssnar på det sammanhängande uttrycket, det stora ljud i vilket han infogar sång, texter och melodier som trådar i en elektrisk väv.

Han knyter ihop sig själv.

På nya ”Brinner” förenas 60-talets psykedeliske elgitarrist med den vissångare som presenterade sig långt senare med albumet ”Hjärtats gåtbok” (2001).

Tonsatta dikter – som »Fångarna« (Hjalmar Gullberg) och »Bryt upp« (Karin Boye) – blandas med egna sånger, till exempel kärleksbetygelsen »Min hustru«. Texten till titelspåret »Brinner« skrevs av skådespelaren Anders Rosendahl-Ahlbom.

Inga märkvärdiga melodier men både de och texterna blir ett med framförandet, med artisten och människan. Allra mest och bäst i tio minuter långa »Medkänsla och kärlek« där musiken får utrymme att bygga vidare, illustrera och poängtera textens självbiografiska innehåll.

(Recensionen har tidigare varit publicerad i Hifi & Musik)

/Bengt Eriksson

Lyssna på Spotify