Recension
Honks
Singelgatan
(Helan Soundcarrier)

Välkommen till Singelgatan. En vanlig gata där folk försöker överleva livet. Det är barn, grill, grogg, 40+, skilsmässor, söndagar, sanningar och lögner. Helt enkelt en perfekt plats för en skiva att bli till.

Ovanstående är HONKS egna ord om deras första skiva i denna konstellation. HONKS står för Herrarna Olsson Nilsson Karlsson Ström och är en slags svenskspråkig fortsättning på Deeptone som ledde den svenska altcountry-vågen i slutet av 90-talet.

Patrick »Putte« Olsson (trummor och mycket mellansnack), Stefan »Steve« Nilsson (bas) och Kent Karlsson (sång & gitarr) var med på hela Deeptone-resan medan Truls Ström (gitarr & sång) hoppade på i slutet av Deeptone när sångaren Martin Lorentzon och gitarristen Dino Viscovi hoppade av.

- Putte hade julfest och Stefan hade nya låtar på svenska och efter den spelningen hade vi grunden till HONKS, berättar Truls.

Att göra countryrock med svenska texter räknas ju fortfarande som att sticka ut hakan och be om stryk pg a den svenska dansbandstraditionen.

- Oket med dansband har förstört detta med country på svenska. Man har 40 år av skit som man skall simma upp igenom.

- Vi försöker göra country / honkytonk men det blir jävligt skandinaviskt.

- Kanske mer en countryattityd än en countryplatta.

Själv kan jag tycka att det är uppfriskande att höra lite fräsch musik i denna genre där man kallar saker för deras rätta namn som exempelvis Coop, plankstek, granskog, varsel, bankomat, trashank.

- Vi hade lite ångest innan, men det kändes ändå rätt.

- Är verkligheten för tråkig för att skriva svenska texter tänkte vi först, men vi skrattar hela tiden.

- Mellansnacket på konserterna lättar upp.

- Verkligheten som 40-plussare är ju inte så kul hela tiden. Helgerna tenderar att bli mer rekreation än party.

»Singelgatan« är en välvald albumtitel. Tänk livskriser och skilsmässor, tänk bort grusreferensen.

- Jag och Kent bor där, berättar Putte.

- Det är där vi hängt, i replokalen nere i min källare. En manlig grotta med instrument, pilsner och Tom Petty och The Last Waltz på DVD.

- Vi spelar djävulskt högt och ingen hör av sig. Ena grannen är döv och det nyinflyttade unga paret vågar inte säga något...

- HONKS är vår gemensamma grej. Barn finns liksom familjer. Att repa är vår egentid.

- När Truls kom med började barnproduktionen ta fart. Nu har vi nio trogna fans längst fram...

HONKS är ett Malmöbaserat Älmhultsband. Putte har rötter där, Stefan har flyttat tillbaka dit i dessa ständiga IKEA-tider och Kent är från Vimmerby.

»23:an Söderut« som inleder skivan på ett mycket övertygande sätt handlar om att lämna Älmhult för Malmö.

- Alla snackar om att komma ifrån. Nästa år, DÅ flyttar jag till Malmö.

- Historierna på skivan är sanna, säger Stefan som står för många av grundidéerna till texterna liksom Kent. Älmhult är en fantastisk guldgruva, alla saker som har hänt.

- Det är en skatt som aldrig tar slut, fyller Putte i. Vi kommer från en berättartradition. »Kommer du ihåg när..« Det är mycket småstad.

Ett typiskt exempel från skivan är »Lastbilar Och Granskog« som verkligen doftar småländska skogar och sommarjobb.

Sommaren 1979 var jag 13 år
För tio spänn i timmen fick jag mer än sår
Åtta timmars slit och ännu flera ton
Innan dan var slut och jag fick vända hemåt

- Det finns en stark Älmhult-Lund-Malmö-koppling, menar Putte. När vi växte upp drog vi till Malmö-Lund för konserter.

- Smålänningarna tar över Malmö. Det är inte bara vi, Cardigans och The Ark.

Puttes karriär började som underårig musiker i den första svenska punkvågen. I Älmhult blev det garagerock med Backdoor Men innan Creeps helt tog över. Kring 1990 var det Sveriges största band. Förutom Deeptone och HONKS har Putte turnerat med americana-legenden Chris Knight och nu för tiden är han mest känd som radiopratare. Tidigare i Mix Megapol, nu i nystartade Retro FM. Ingen lyssnare behöver tvivla på att Putte äger talets gåva.

Stefan och Putte har spelat ihop i nästan 30 år. Han var basist i Backdoor Men, men blev över när Creeps bildades. I mitten på 80-talet stod han ändå på scen med Creeps och spelade tamburin. Sen blev han istället basist i Daffodils som släppte några fina pop-plattor och bidrog med två musiker till Deeptone: Stefan själv och Dino Viscovi.

Kent som är förstesångare och andregitarrist i HONKS gick gymnasiet i Hultsfred. Han satt snart med i Rockpartys styrelse och var med och drog igång Hultsfredfestivalen. 1986-94 var han Håkan Waxegårds högra hand. De hade skivaffären Wax CD & Skivor i Hultsfred och när Waxegård tvingades lämna Hultsfredfestivalen 1994 hjälpte Kent honom sen med Lollipop, Kalas och Fanclub. Han spelade i flera lokala band som Labyrint och gitarristen / sångaren Anders Ragnarssons coverband Tord Tudor som Ragnarsson hade parallellt med Extremes. När Kent flyttade till Malmö föll det sig därför naturligt att han gick med i Ragnarssons nya band Woland som även innehöll trummisen Putte som Kent först mötte i samband med Creeps Hultsfredspelningar på 80-talet.

- Det finns en röd tråd genom alla banden. Sen 60-talscountry som Byrds och Flying Burrito Brothers fram till 80-talets revival med Dwight Yoakam i spetsen. Meloditraditionen fanns redan från början även om det var lite mer distade gitarrer på 80-talet.

HONKS förstegitarrist och andresångare Truls har producerat skivan i sin Father of Love-studio några kvarter från Singelgatan. Han har spelat med Hardliners, Trampolines, Wiehe och gästat på Ulf Lundell-inspelningar. I sin studio spelar han in vänner som Pontus Snibb, Martin Lorentzon och nu HONKS.

- Truls är noggrann och har pressat oss, konstaterar Putte.

Dessutom är han kompis med Pelle Jernryd som förgyller skivan med dobro och lapsteel. Pelle har spelat med fler artister än han rimligtvis kan komma ihåg.

- Det är lag. Gör man en skiva i Malmö skall Pelle Jernryd vara med.

HONKS hittade på ett kreativt sätt att betala Truls för studiotiden.

- Jag fick en begagnad bil, en Passat, i betalning för de hade inga pengar ändå. Efter en månad gick bilen sönder...

- För den tiden jag la ner så var det nog närmare en Rolls Royce, konstaterar Truls utan att verka alltför nedstämd.

Personen som slutligen rodde mångåriga HONKS-projektet i hamn var Martin Hennel som mixade och mastrade plattan. Han bidrog också till att HONKS blev berömda, även om inte alla känner till det.

- Vi är med i prisbelönta filmen »Äta Sova Dö«. Hennel ljudlade filmen och det saknades musik i några scener. »Då har jag något perfekt« sa han till regissören. Hon blev eld och lågor över »Kommer Alltid Hem« och »Kalla Det Kärlek«.

Dessa låtar handlar om relationer / separationer / livskriser precis som underbara svenska honkytonksnyftaren »Bankrutt« med en text som jag tyvärr själv genomlidit det senaste halvåret:

Med lätthet tog du av dig din bröllopsring
Allt vi haft betydde ingenting
Du började genast leta ny bankomat
För jag var ju tömd, det var tydligt och klart
Bankrutt lämnad utan en spänn
Golvad men uppe på nio igen

Det var rätt tufft
Men nu är du luft
Jag hörde att du hittat nån i rätt del av stan
Han passade in i din plan
Egen firma och segelbåt
Allt det där som du ville åt

Låten »Pet Sounds« om svenska (manliga?) helgdrömmar är också ett måste (»Bilen full med grogg och nytt från Pet Sounds«). Missa inte HONKS sköna rundresa på »Singelgatan«. Och de har redan nya låtar på gång till nästa skiva.

Avslutningsvis, Putte, Stefan och Truls, har ni något vettigt att säga?

- Vi har mer rutin i det här bandet än hororna i Amsterdam.

- Nån trodde att vi hette The Hunks...

/Urban Henriksson

Lyssna på Spotify