en ny klasserfarenhet i countryn (sida 1 av 1)

Magnus Eriksson: 2015-02-23 17:27		Countryn är ju en traditionellt avgränsad musik, både klassmässigt och regionalt. Det har av hävd varit musik för Söderns angloamerikanska, främst protestantiska arbetarklass. Det har också varit musik för en socialt etablerad del av arbetarklassen, den gudfruktiga och moralkonservativa om än fattiga. Men det mönstret håller på att förändras. In kommer alltmer musik i Nashvilles huvudfåra som tolkar upplevelser från dagens trailer camps, inte bara de historiska labor camps som i Merle Haggards barndomsskildringar. Med en vårdslös, svensk användning av ordet skulle vi kunna säga att white trash gjort sitt intåg i countryn. Det är dock en alltför entydig bild, och ordet white trash bör inte ansändas; minns när Åsa Linderborg kallade Linda Rosing för white trash - det var omdömeslöst. Men vi kan ändå se hur ett skikt av Söderns arbetarklass under den etablerade tränger in som motiv och erfarenhet i countryn. Kanske var Gretchen Wilson en pionjär med videon till »Redneck Woman«. Medlemmarna i Pistol Annies har också tolkat de erfarenheterna, både på egna skivor och som grupp. Ashley Monroes första skiva på större bolag innehåller sånger om marijuana och oönskad graviditet som resultat av tillfälliga samlag. Angaleena Presley tolkar sociala erfarenheter som har lika mycket gemensamt med »Winter's Bone« som med »Coal-Miner's Daughter«, och på gruppens skivor finns flera sånger som med glimten i ögat utmanar den skötsamhet som ofta definierat countrymusikens moraliska hållning; den senare har inte utmanats lika radikalt av manliga honky tonkers hell-raising, eftersom denna så snabbt blev en schablon knuten till vissa artisters persona (som George Jones och David Allan Coe). Även en mer polerad sångerska som Kacey Musgraves ansluter till den tendensen i dagens country. Och som annars under det senaste kvartsseklet leds förändringen av kvinnliga artister, medan de manliga lutar sig tillbaka i mer invanda attityder och altcountryn är lika reaktionärt tillbakablickande som den alltid varit. Eller? Vad säger ni?
Håkan Olsson: 2015-02-24 16:09		Du har säkert rätt i din countryspaning, men kan som vanligt inte avhålla dig från att sprätta lite skit på altcountryn. Kan du ge några (moderna) exempel på band/artister som är reaktionärt tillbakablickande? Jag är seriöst nyfiken.
Magnus Eriksson: 2015-02-24 16:14		T ex First Aid Kit i den delen av deras musik som meningsfullt kan relateras till countrytraditionen.
Frank Östergren: 2015-02-24 16:34		Som du skriver, användadet av begreppet white trash ska ske med försiktighet. Allra helst som begreppet exempelvis fått fäste i svenska förhållanden, utan att det egentligen finns några kopplingar till det ursprungliga. Samma är det med uttrycket redneck, det ger också en fördomsbild som kan tangera uttrycket white trash. Detta till trots att uttrycket i USA uppstod i det tidiga 1900-talet inom det demokratiska partiet. Jag har svårt att se att white trash-motivet skulle ha varit frånvarande i countrymusiken. Men - är det så Magnus - att du sätter en skiljande linje mellan beskrivning av exempelvis svåra arbetsvillkor och att inte vilja arbeta alls? Filmen om Loretta Lynns liv, den tar enligt dig inte start i white trash, utan i fattig arbetarmiljö?
Magnus Eriksson: 2015-02-24 17:04		I de här sammanhangen uttrycker ordet »white trash« en moralisk värdering. Det kan inte användas om de redbara, utan enbart i ett nedåtriktat avståndstagande.
Håkan Olsson: 2015-02-24 17:56		Ledsen Magnus, men First Aid Kit-exemplet duger inte. Du kan inte använda ett svenska popfenomen och med dem som slagträ avfärda all altcountry. Andra och mer relevanta exempel, tack!
Magnus Eriksson: 2015-02-24 19:57		Hur långt tillbaka får jag gå?
Frank Östergren: 2015-02-25 09:44		Här synes två trådar genereras, jag håller än så länge fast vid min. Magnus, anser du att uttrycket »redneck« generellt är moraliskt nedvärderande när det används utifrån?
Magnus Eriksson: 2015-02-25 10:02		Ja, det är det. Det är väl därför som t ex Barefoot Jerry omdefinierade det i »Proud to Be A Redneck«? Håkan: jag följer inte alternativcountryn sedan skivorna från de ledande bolagen slutade komma genom mitt brevinkast. Däremot lyssnar jag noga på musiken från tidskriften Maverick, som mestadels ligger på den alternativa sidan. Det mesta ät bra, men också tillbakablickande - eller nostalgiskt i sin apostrof av en country som kanske aldrig funnits i den drömda form som manas fram. En artist som Justin Townes Earle, so jag bemödat mig om att lyssna på, är inte bara stentrist, utan också tillbakablickande i sina outlaw- och wandering troubadour-åtbörder , vilka bara är sorgliga jämfört med den föregående generationens traditionsbärare och -skapare.
Frank Östergren: 2015-02-26 12:23		Magnus, ni andra, kan ni förklara varför uttrycket white trash kommit in i det svenska språket. Vilka är det som använder det och varför använder de det? Kan det vara så att det just är ordet white som är det viktiga? För ingen skriver/säger trash i samband med andra grupper av personer som lever i små omständigheter. Med den definition som finns av white trash kan också exempelvis de romska skjulområdena i Frankrike beskrivas som trash. Är det vår fixering vid vad som sker i USA som är förklaringen eller behovet att sätta etiketter. Ur diskrimenerade synpunkt måste inte uttrycket white trash anses som utpekande av människor. Jag kan alltför lite om dessa saker, knappt något. Jag växte upp i ett samhälle där alla var lika, ingen utanför. Men förutsättningarna var mycket olika, hyfsat välbeställda bönder, fiskare, småbrukare, många utan större ekonomiska förutsättningar. Men ingen ställdes utanför. Kanske fanns det de som skulle kunna ha kallats white trash, men alla fick finnas på sina egna villkor, så var det med det.
Håkan: 2015-02-26 13:43		Hur skall någon genre kunna värja sig mot anklagelser om tillbakablickande? Och vad skulle kunna vara ett progressivt respektive reaktionärt tillbakablickande? Jag har svårt att tro att man kan föra någon vettig diskussion när kriterierna framstår som fullständigt godtyckliga. Jag vet t.ex. att du Magnus tycker om Pilgrim. Jag såg dem på Röda Sten för fem-sex år sedan. Det var absolut ingen fel på musiken eller prestationerna, men om inte det skulle platsa som ett reaktionärt tillbakablickande, vet jag inte vad… Det var nästan medeltidsvecka på gotland - överfört på country.
Frank Östergren: 2015-02-26 18:43		Medeltidsveckan, ja, det är kul att titta på alla »typer«, samt att krogarna har öppet lite mer än vanligt. Vad jag förstår så finns det många som tar det där med medeltidsliv - enligt de yttre former vi ser i Visby - på allvar. Men om det är progressivt eller reaktionärt tillbakablickande, kanske det bara är tillbakablickande. Samma med musik, inte behöver tillbakablickande med automatik var reaktionärt? Magnus?
Magnus Eriksson: 2015-02-26 21:39		Ni har rätt. Jag borde nöjt mig med att skriva »tillbakablickande«. Sedan är en del av detta tllbakablickande reaktionärt (Dale Watson, Dwight Yoakam), annat inget annat än vacker traditionsförvaltning, t ex Pilgrim för att ta ett anfört exempel.
Frank Östergren: 2015-02-26 22:24		Även om du nu, Magnus, drar tillbaka din utgångspunkt. Förklara vad du i de här sammanhangen menar med reaktionärt? Faller jag dig i ordet vågar jag tro på att uttrycket styrs av vår vulgäruppfattning om det samhälle - med allt däri inräknat - som countrymusiken formades i. Det där med KKK som en huvudingrediens, om du/ni förstår ironin.
Magnus Eriksson: 2015-03-03 22:41		Jag använde enbart ordet »reaktionär« om den musikaliska attityden, inte den politiska. Det överlåter jag åt övervintrade vänsternissar som fortfarande tror på amsagorna i diverse böcker skrivna av svenska musikjournalister på sjuttiotalet.
Lista ämnen Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg