| |||||||
christian zätterström: 2012-09-04 10:13 | Sällskapet för abderitiskt vetande låter hälsa: Idag är det 40 år sedan Alf Robertssons »Lasse och Marie« og sig in på svensktoppen. | |
Magnus Eriksson: 2012-09-04 10:17 | Kul att du håller oss underrättade om livets väsentligheter. Nu väntar jag bara på din Spotifylista med felslagna Kristofferson-tolkningar. | |
christian zätterström: 2012-09-04 18:00 | »Felslagna Kristofferson-tolkningar«? Fattar inte vad du menar. | |
Christer B. Jarlås: 2012-09-04 21:33 | Om en vecka kommer ett märkligt sällskap till Östersund. Monica Robertsson, Alfs änka, med band och Gösta Linderholm med Lennart Palm kommer för att prata om Alf, berätta och sjunga sånger. Har någon hört detta? För mig låter det lite absurt. Jag har lyssnat åtskilliga timmars på Alf på spotify i sommar - men den här kvällen om en vecka känns lite konstig, minst sagt...För övrigt är Lasse och Mari för mig betydligt mer gripande än originalet... | |
Magnus Eriksson: 2012-09-04 21:47 | Jo, den är bättre än jag insinuerade för att få igång Christian. Fast bättre än »Jody and the Kid«? Nej, så långt vill jag inte gå. Kvällen du berättar om verkar hemsk. Alf Robertsson gjorde en del fruktansvärda pekoral, men hans ärliga uppsåt rådde alldrig något tvivel om. Gösta Linderholm är väl däremot en av de mest konsekvent förljugna artister som det svenska språket skådat. Bra intervju med Melissa Horn, förresten. | |
Håkan: 2012-09-04 23:13 | Allvarligt talat... Förtjänade verkligen Gösta den verbala avrättningen ekande i google-evigheten? Vad har den arme mannen gjort? Han har onekligen skapat en hel del glädje i stugorna genom åren även om hans musiks konstnärliga värde kanske inte är så högt. | |
Hans Berntson: 2012-09-04 23:34 | Jag lyssnar just nu på Ingmari Dalins Dan Andersson-tolkningar, och, även om Håkan har rätt, så känner jag ingen längtan efter »Steppens Son«... | |
Magnus Eriksson: 2012-09-05 09:05 | Ingmari Dalins Dan Andersson-skiva är fantastiskt bra. Gösta Linderholm gav däremot ansikte åt 70-talets värsta fördomar. Dessutom snodde han »Spanish Pipedream« av John Prine, översatte texten nästan rakt av men ändrade melodin så han kunde behålla pengarna själv. Han har dessutom givit ut en usel skiva med översatta countrylåtar. Huruvida han skänkt lyssnare glädje med jordmak, gröna demoner och Läder-Dickie intresserar mig inte det bittersta. | |
Bengt Eriksson: 2012-09-05 09:20 | »Blå ballader & gröna demoner« är titel på ett av Gösta Linderholms album. Det säger ganska exakt varför Gösta L sjunger och spelar. Man må tycka vad man vill om resultatet men bakom musiken finns människan. | |
Håkan: 2012-09-05 10:01 | Jag misstänkte att det var någon fuling kring rättigheter som låg bakom Magnus omdöme. Om jag då skulle tala om förljugna artister så ligger Håkan Hellström högt upp på listan. Han har inte bara snott eller halsvnott saker, jag tycker också hela hans uttryck är förljuget. En rakt igenom spekulativ autenticitet och spontanitet som jag stör mig mycket på. Och så kan han inte sjunga heller. | |
Magnus Eriksson: 2012-09-05 10:53 | Jag säger inte emot, Håkan. Vad Linderholms 70-talsskivor gäller handlar det dock inte enbart om stölden från Prine, utan om en serie usla skivor som utgav sig för att ha ett ärende till mänskligheten men som blott uttryckte förljugenhet och kälkandlig ytlighet. | |
Daniel Persson: 2012-09-05 11:01 | Folk har ju alltid snott inom musiken och jag kan inte säga att jag är klart för eller emot det utan min syn på stöld är olika från fall till fall. Om man till exempel som Rod Stewart helt ogenerat snor hela hitmelodin till »Do Ya Think I'm Sexy?« från Jorge Ben i hopp om att ingen i Europa och USA ändå kommer att märka att det är ett plagiat då blir jag rätt störd på det. Om man istället som Håkan Hellström snor ett par strofer här och var från sina favoriter på ett sätt så att de flesta som hör det är väl medvetna om var det kommer från och tar det hela som en blinkning så har jag svårt att bli särskilt förbannad. Morrissey överlever säkert ändå och han har nog snarare fått fler fans genom att unga Hellström-fans som kanske inte hört The Smiths annars upptäcker dem. Sedan håller jag med om att Håkan Hellström är en tämligen usel artist men det är en annan fråga. | |
Lista ämnen Föregående ämne | Nästa ämne |
Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg