Femtio år med pop (sida 1 av 2) | Nästa sida

Jonas Franksson: 2010-08-15 00:19		Popen firar väl någon slags femtioårsjubileum i år. Här kommer en lista med popmusik från de senaste femtio åren. 1960 Sam Cooke: The Wonderful World Of 1961 The Shirelles: Tonight´s the Night 1962: Ben E King: Don´t Play That Song 1963 Getz/Gilberto: Getz/Gilberto 1964 The Ronettes: Presenting The Fabulous Ronettes Featuring Veronica 1965 Dionne Warwick: The Sensitive Sound Of 1966 The Beatles: Revolver 1967 Love: Forever Changes 1968 The Zombies: Odessy And Oracle 1969 Dusty Spingfield: From Dusty In Memphis 1970 George Harrison: All Things Must Pass 1971 The Kinks: Muswell Hillbillies 1972 David Bowie: The Rise And Fall Of Ziggy Stardust And The Spider From Mars 1973 Elton John: Goodbye Yellow Brick Road 1974 Steely Dan: Pretzel Logic 1975 Dion: Born To Be With You 1976 Warren Zeevon: Warren Zeevon 1977:Fleetwood Mac: Rumours 1978:Kraftwerk: Die Mensch Mashine 1979 Van Morrison: Into The Music 1980 Dollar Brand: African Marketplace 1981 Yoko Ono: Season Of Glass 1982 Michael Jackson: Thriller 1983 Madonna: Madonna 1984 Lloyd Cole: Rattlesnakes 1985 Dexys Midnight Runners: Don´t Stand Me Down 1986 Elvis Costello: Blood And Chocolate 1987 Prince: Sign O the Times 1988 Sade: Love Is Stronger Than Pride 1989 Stone Roses: Stone Roses 1990 Pet Shop Boys: Behaviour 1991 My Bloody Valentine: Loveless 1992 Tori Amos: Little Earthquakes 1993 Saint Etienne: So Tough 1994 Suede: Dog Man Star 1995 Scott Walker: Tilt 1996 Belle & Sebastian: If You Feeling Sinister 1997 Ron Sexsmith: Other Songs 1998 Eliott Smith: XO 1999 The Beta Band: The Beta Band 2000 Paul Simon: You´re The One 2001 First Floor Power There Is Hope 2002 Wilco: Yankee Hotel Foxtrot 2003 Robert Wyatt Cuckooland 2004 Brian Wilson: SMiLE 2005 Antony and The Johnsons: I Am A Bird Now 2006 M Ward: Post-War 2007 Rickie Lee Jones: Sermon On Exposition Boulevard 2008 Duffy: Rockferry 2009 Prefab Sprout: Let´s Change The World With Music
Magnus Eriksson: 2010-08-15 07:40		1955 Frank Sinatra: In the Wee Small Hours 1956 Julie London: Lonely Girl 1957 Patsy Cline: Patsy Cline 1958 Miles Davis: Porgy and Bess 1959 Peggy Lee: Jump for Joy 1960 Elvis Presley: Elvis Is Back!
Jonas Franksson: 2010-08-15 08:17		Tack för tillägg. Strålande skivor, men Julie London har jag inte hört och nu får ju oxå Sam Cooke stenhård konkurrens. Fast nu blir ju min titel missvisande, kan man dra listan tillbaka ytterliggare fem år så vi får till ett sextioårsjubileum eller är det slut där?
Magnus Eriksson: 2010-08-15 08:24		En lista med popmusik borde kunna dras ner i tjugotalet, men om vi - som du stipulerade med din lista - fokuserar på lp-skivor kommer vi väl inte längre ner än femtiotalet. För mig är »pop« just den breda beteckning för lyssnarvänlig musik som inkluderar både Sinatra och Clara Smith, Miles Davis/Gil Evans-skivor (din namne i Dalarna må protestera) och Spector. Schuberts »Lieder« och Chopins pianoetyder med för den delen, men då går vi ner ytterligare hundra år i tiden. Däremot är jag fundersam när det gäller det svårutredda gränslandet mellan pop och rock. Jag skulle kalla åtskilligt på din lista för »rock«, inte »pop«, t ex Robert Wyatt, Van Morrison och Steely Dan. Fråga mig inte varför, men hur resonerar du? open.spotify.com/track/6YGFvlUR7wep7J5GMM3yUQ
Jonas Franksson: 2010-08-15 08:43		Robert Wyatt och Steely Dan är solklart pop i min värld. Van Morrison rör ju sig i många olika genrer, men på den skiva jag har med är grundbasen pop. Det handlar om lättheten i musiken, en mjukhet i framförandet och fokuseringen på melodin (vill försöka vara tydligare, men ettåringen drar i min fötter). Visst kan man dra listan hur långt som helst när det gäller melodier. Jag vänder mig dock mot beskrivningen av att popmusik alltid är lyssnarvänlig, en del saker på min lista kan definitivt vara svårlyssnat, framförallt om man inte gillar musiken.
Bengt Eriksson: 2010-08-15 14:20		Jag tycker nog också att popmusiken föddes betydligt tidigare än 1960. Men den stora frågan är väl - vad gör en sorts musik till pop och en annan till rock? Var drar man och definierar gränsen?
Jonas Franksson: 2010-08-15 15:26		Ja och vad drar man gränsen mellan Pop och schlager, standards, jazz osv. Något hände i alla fall med popen (precis som med soulen) runt 1960. Föddes den eller började den närma sig sin moderna form? Huvudfrågan blir väl då just; vad är pop? Ber att få återkomma med min syn.
Bengt Eriksson: 2010-08-15 15:31		Tilläggsfråga: Vad är skillnaden mellan pop och populärmusik?
Magnus Eriksson: 2010-08-15 17:13		Min utgångspunkt är det bredare amerikanska populärmusik-begreppet. Det gör att schlager, musikalmusik och Tin Pan Alley hör hemma under samma paraply som Brill Building, Tamla Motown och, åtminstone tidiga, Beatles. Jag har svårt att se någon gräns som skulle exkludera »populärmusik« i bred bemärkelse från att vara »pop« i någon snävare bemärkelse. Å andra sidan: det danska och norska ordet »beatmusik« används väl ungefär som »pop« i en tidsmässigt snävare bemärkelse. Men jag har svårt att se hur man kan konstruera en genreterm som inkluderar Dionne Warwick och Spector men utesluter Darin och Sarah Dawn Finer, hur gärna man än skulle vilja.
Bengt Eriksson: 2010-08-15 19:13		Ännu en fråga i det här sammanhanget är ju när pop blev rock (igen)? På 60-talet kallades det mesta för pop men mot slutet av 60-talet började viss musik som tidigare kunde ha benämnts pop att kallas rock. (Antagligen för att det nu hade hunnit gå så många år sen rock´n´rollens 50-tal att rock inte längre behövde vara en förkortning för just rock´n´roll.) Love t ex skulle jag aldrig placera under rubriken pop. I så fall får man väl sortera in all 70-talististisk västkustrock i popfacket?
Jonas Franksson: 2010-08-15 21:22		Mmm svårt det här. Jag är ingen expert, jag är medveten om att jag ger mig ut på djupt vatten. Men ok såhär ser jag på det. I pop ligger fokuset på melodin. Självklart är genren i rakt nedstigande led släkt med Tin Pan Alley och schlagers av den tidiga modellen. När man kopplade ihop Schlagertraditionen med rytmen i rock´n roll och r´nb så skapades något nytt som man kan kalla pop. Wonderful World, Stand By Me osv. Det finns en myt som säger att Eric Clapton skapade rocken när han lämnade Yardbirds för att han tyckte att gruppen sålt ut sig med (den i renläriga popkretsar hyllade) »For Your Love« och bildade Cream. Där skapade han musik med en helt annan tyngd och började jamma istället för att hålla sig strikt till melodin.Sedan kom Jimmy Hendrix och gjorde alla kompgitarrister, (som var viktiga för popens melodibygge) arbetslösa och så blev det rock som dominerade i några år. Kanske bidrog det till att man kallade västrock just så och inte västkustpop. Tre skivor på min lista kommer ifrån sjuttiotalets västkustrockscen (Steely Dan, Warren Zeevon och Fleetwood Mac). Alla tre använder sig (precis som Love) av rockinslag men är i mina öron (precis som Love) självklart pop (fast Warren Zeevon glider mellan genrerna på sin skiva). Fokus på melodi och med en mjukhet i framförandet. Västkustrocksoundet var också viktig för mycket av åttiotalets pop, det årtionde då popen kom tillbaka med kraft. Självklart tillhör Idol popfacket. Det betyder inte att idoldeltagarna platsar på min lista. Det gör däremot Dollar Brands mjuka, svängiga och melodiösa »African Marketplace« och Yoko Onos omskakande art-pop liksom Wyatts dito. Men visst kom väl Duffy tvåa i engelska idol?
Bengt Eriksson: 2010-08-15 22:03		Men definerad på det här sättet blir väl pop din egen genre (och sen kan vi - andra - definiera pop precis hur vi vill också, på vart vårt sätt, och skapa vår egen popgenre)?
Jonas Franksson: 2010-08-15 23:20		Jo, men det är väl det vi gör. Vi diskuterar utifrån våra utgångspunkter. Stöter och blöter, funderar och funderar om (rena felaktigheter får ni dock gärna ta ur mig). Poplistan fick jag inspiration till när Peter invände att min countrylista var en poplista. Nu får jag väl snart göra en rocklista oxå. Det är enklare när det finns auktoriteter som Monroe som tydligt definierar vad som tillhör en genre och inte. Men detta intressantare och roligare. Och jag ser fram emot din lista Bengt, min egen största invändning mot den lista jag gjort är att den är så dominerad av det engelska språket.
Bengt Eriksson: 2010-08-16 09:10		Jag kan tyvärr inte sätta ihop en poplista. Jag har svårt att använda ordet på det sättet. Den enda gång jag använder ordet pop är nog för att visa - som du skrev också - att här finns det något lättare, kanske mer melodiskt i musiken än vad rock måste innehålla. Eller blues, R&B osv. (Å andra sidan var Jimi Hendrix mycket melodisk han också. För att inte tala om Cream. Pop?) Jag kan inte dra en gräns mellan pop och rock.
Magnus Eriksson: 2010-08-16 09:38		I mina hyllor för pop och rock står både Doris Day, Mayall, Rory Gallagher, Clapton, Per Myrberg, Anna-Lena Löfgren, Soft Machine, Gong, Frank Sinatras 50-talsskivor, Allmans och Amazing Rhythm Aces. Sinatras skiva med liten grupp under ledning av Count Basie står naturligtvis på jazzhyllorna, bland Basies skivor. Min enda skiva med Wreesvijk (eller hur namnet nu stavas) står bland Jan Johanssons skivor i jazzhyllorna. Peggy Lee står i jazzhyllorna (av goda skäl), liksom Julie London (av outgrundliga skäl), medan Johnny Winter får samsas med Sue Foley, Roy Buchanan, Blind Blake och Robert Johnson i blueshyllorna. Fred Friths soloskivor står i jazzhyllorna, där även Holdsworth och Chadbourne finns. Konsekvent? Naturligtvis inte. Som jag tidigare skrev, det breda amerikanska popular music-begreppet ger en utgångspunkt, och utan att jag reflekterat alltför mycket på saken har det kombinerats med en senare syn på skillnaden mellan pop och rock som ligger Jonas resonemang nära, dock med skillnaden att det äldre begreppet styr in mot mer kommersiell musik (som Tamla Motown-dravlet och Darin), medan rocken på ett annat sätt krokas in i en romantisk konstsyn (som jag naturligtvis är kritisk mot). Därför blir inte bara den bluesbaserade rocken »rock«, utan även den progressiva Canterburymusiken och Söderns countryrock. Jonas försök att avgränsa är väl genomfört, betydligt mer genomtänkt än mina mer intuitiva, idiosynkratiska och ideologiska uppdelningar.
Lista ämnen | Nästa sida Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg