De senaste tjugofem årens bästa nya manliga honky tonkers (sida 1 av 2) | Nästa sida

Magnus Eriksson: 2008-07-14 20:44		1. Mark Chesnutt 2. Chris Wall 3. Doug Supernaw 4. Jesse Hunter 5. Brad Paisley 6. Keith Urban 7. Toby Keith 8. Kevin Fowler 9. Bruce Robison 10. Alan Jackson
Johan Kronquist: 2008-07-16 19:56		Det här är ett ämne som intresserar mig. Hoppas du läser forumet åtminstone (gissar att du inte kan hålla dig). Vilka album rekommenderar du? Är inte så intresserade av de som blandar in förment »hård« rock i smeten, så jag gissar att Brad Paisley och Keith Urban går bort. Är också lite förvånad över att du blandar in Bruce Robison bland dessa honkytonkers. Tycker du verkligen han hör hemma där (OBS! Jag gillar hans musik väldigt mycket)? Och vad tycker du egentligen om bl a: Dallas Wayne, Dean Dillon, David Ball, Sammy Kershaw, Deryl Dodd, Bob Woodruff, Caleb Klauder (för retro gissar jag) och Darryl Worley? Vill du inte svara här kan du gärna höra av dig via Rootsys internmail.
Magnus Eriksson: 2008-07-16 22:08		Ja, Bruce Robison går väl både som honky tonker och div annat. Han har dock gjort en del som gör att jag tycker att han platsar under rubriken. Fast första gången jag såg honom live, i april -93, handlade det mer om western swing. Men visst, han kunde lika gärna fallit utanför, precis som brorsan. Och båda är ju förbaskat bra, därtill vackert gifta. Av dem du räknar upp har jag inte hört Caleb Klauder, men jag litar på dig när du antyder att han möjligen inte är så mkt för mig. Woodruff har jag svårt för av delvis samma skäl som gör att jag är skeptisk mot Dale Watson och Dwight Yoakam. De andra du räknar upp gillar jag högt och rent, fast Kershaw gjort en del svagare saker. Men när han är bra är han rejält bra, tycker jag. Men just när jag gjorde listan tyckte jag inte att de hamnade bland de tio, fast skillnaden är inte stor. Skivor jag rekommenderar med några av dem jag räknar upp: Longnecks & Short Stories (i första hand) och Almost Goodbye med Mark Chesnutt (samlingen Top Marks är oxå bra); Red and Rio Grande med Supernaw (hans första och en av 90-talets bästa i den yngre och traditionellare delen av mansklubben; gillar du den går du bara vidare i turordning till du tröttnar, den finns för några dollar om du länkar vidare i Amazons Used and New-service); A Man Like Me med Jesse Hunter; Any Saturday Night In Texas med Chris Wall (fantastisk liveskiva där bl a Mr och Mrs Bruce Robison gästar, det är en bra ingång men allt med Chris Wall är bra); vilken som av de tre fyra senaste med Alan Jackson (jag tyckte han var trist på 90-talet men att han vuxit); Honky Tonk University eller White Trash with Money med Toby Keith; med Kevin Fowler har jag tre skivor som alla är bra, men ganska rockiga, Rootsy säljer dock några tror jag, börja med någon av dem och se om han är ngt för dig. Och så har både du och jag glömt Tracy Byrd, som är väldigt bra och en strikt traditionell honky tonker. Kolla först och främst hans obetitlade debut. Den är sannolikt utgången sedan länge, men jag tvivlar på att den är särskilt dyr på andrahands- eller cut out-marknaden.
Magnus Eriksson: 2008-07-16 22:18		Kollade just Byrd och Hunter på Amazon. Tracy Byrds debut får du ett nytt ex av för en cent, de följande är lika billiga fram tilldess de fortfarande finns i ordinarire sortiment. Jesse Hunters enda skiva (såvitt jag vet) får du exemplar i skick »very good« eller »like new« från ett par cent, nya ex från 6 dollar. Endast som vittne är människan till, tag och köp!
Johan Kronquist: 2008-07-17 00:08		Tack Magnus, att du tog dig tid. Just nu har jag den ack så begränsade semesterkassan att tänka på, men Tracy Byrds debut och »Longnecks & Shortstories« är beställda i detta nu. Fler lär det bli när ekonomin (och familjen?) är samlad igen. »Honky Tonk University« har jag och tycker (tyckte?) överraskande bra om.
Johan Kronquist: 2008-07-17 00:15		Lyssnar för övrigt just nu på David Balls utmärkta »Thinkin' Problem« och hör i spåret »A Walk On the Wild Side of Life« hela tiden Willie Nelsons röst. Var tvungen att lyssna ett par extra gånger och kika i häftet, men den gamle hippien är inte inblandad. Han borde göra den. Kan någon tipsa honom?
Magnus Eriksson: 2008-07-17 07:52		Tack för att du påminde mig om David Ball. Honom har jag helt tappat bort i någonstans längs vägen. Jag minns att jag hörde Thinkin Problem i början av nittiotalet, det måste varit Kalle Oldby som spelade den, och gillade låten. Sedan hände inte så mkt mer innan jag fick Amigo för sju år sedan och gillade den och sedan hände inte så mkt mer. Honom blir nog nästa countrysångare jag skaffar ytterligare några plattor med.
Dag Johansson: 2008-07-17 11:23		Magnus, vad menar du med »honky tonker«? Själv känner jag väl till Doug Supernaw, Brad Paisley, Toby Keith och Alan Jackson. Gemensamt för dessa herrar är att de alla kallas för »hat acts« av vissa. De tenderar därtill att vara mer eller mindre nationalistiskt sinnade amerikaner och goda patrioter. Har dessa »honky tonkers« mera gemensamt, t.ex. musikaliskt?
Magnus Eriksson: 2008-07-17 11:37		Hat acts är blott ett skällsord (ett rätt roligt sådant, som när hattvägrarna Travis Tritt och Marty Stuart gjorde sin »No Hats Tour«), när det gäller nationalismen är den väl i Doug Supernaws fall mer delstatlig än unionsinriktad. Musikaliskt ser jag det blott som att de alla anknyter till den tradition av elektrisk countrymusik som började spelas på barerna i East Texas på fyrtiotalet och kom att kallas honky tonk-musik till skillnad från andra, mer hemvävda delar av traditionen. Tidiga exponenter för honky tonk-countryn var sångare som Ray Price, Floyd Tillman och Hank Snow. Idag skulle vi, tror jag, kunna säga att den grenen av countrymusiken utgör själva inbegrepppet av country. Det är åt det hållet vi associerar när vi hör ordet »country«; andra typer av country ges andra ord eller olika attributiva förleder: bluegrass, old timey, outlaw-, singer/songwriter-, etc. Honky tonken är countryns mainstream. En sångare som Townes Van Zandt var countrysångare, men ingen honk tonk-artist. Steve Earle och Robert Earl Keen är det inte heller. Själva beskrivningen av honky tonken blir nog så allmän; det är lättare att avgränsa och peka på det andra, vilket understryker att den delen av traditionen blivit dess huvudfåra. Förresten, ett försök till positiv definition: öl- eller spritindränkt manlig självömkan till ackompanjemang av steel, klagande fiddle och elektrisk gitarrpicking.
Dag Johansson: 2008-07-17 12:56		OK. Då är jag med. Jag saknar dock ett namn på din lista - Randy Travis. Fast han är kanske för traditionell för att platsa? Å andra sidan sjunger han ofta om honky tonks. Såvitt jag minns (och efter en snabb koll på RT's hemsida) har han spelat in bla följande låtar: »Honky Tonk Moon«, Honky Tonk Side of Town» samt «There'll Always be a Honky Tonk Somewhere". Snacka om honky tonker...
Magnus Eriksson: 2008-07-17 16:59		Det var väl de tjugofem åren som jag i brådrasket inte var helt säker på. Men som med andra listor, det handlar ju inte om de enda som är bra, utan om en bunt som man tycker är ännu bättre än många andra.
Magnus Eriksson: 2008-07-17 17:14		Jag ser nu att Randy Travis Storms of Life kom så sent som 1986. Jag trodde att jag hade köpt den redan 85 och att det inte var hans första. Så illusorisk var min överblick. Men jag tror ändå inte att han platsar på en tiolista för mig, kanske bland femton, säkerligen bland tjugo.
Dag Johansson: 2008-07-17 17:31		Där ser man hur olika man kan tycka. Randy Travis bästa platta »Old 8 x 10« tycker jag är ett mästerverk.
Johan Kronquist: 2008-07-18 11:42		Recensenten Cub Koda säger i en informativ och läsvärd essä bl a att honky tonk är »one of the few [styles] in country music that doesn't come from a 'folk' background. Its sound and style being almost fully a byproduct of rural people living in the city, Southern cities though they may be.« och »The main culprit for this change in the sound was electricity« samt textmässigt: »the style both celebrated the good times inherent in the Friday payday night kick up your heels experience and the wages of sin and guilt extracted from those good times« www.allmusic.com/cg/amg.dll?p=amg&sql=19:T592
Johan Kronquist: 2008-07-18 11:44		Även jag glömde Randy Travis. Debuten »Storms of Life« är inget annat än fantastisk och förtjänar absolut en plats på topp tio.
Lista ämnen | Nästa sida Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg