Recension
Lucas, Austin
Stay Reckless
(New West Records)

Austin Lucas är en helt ny bekantskap för mig – och en imponerande sådan! Med denna storbolagsdebut tar han till synes steget från obskyr naturbegåvning till övertygande stark nykomling. Austin är uppenbarligen ett musikaliskt underbarn vars liv och karriär har tagit en del oväntade vändningar. Lite efterforskning på nätet avslöjar att han har rötterna i bluegrassmusiken, genom den musikaliska familj som han växte upp med i Indiana. Och nog ser han ut som en ung bluegrassmusiker – bakom de omfattande kroppstatueringarna! Mellan 2003 och 2008 bodde Austin tydligen i Tjeckien och han har där och på andra håll spelat i flera band som specialiserat sig på så kallad ”crust punk”. Som soloartist och låtskrivare har han på senare år dock istället utvecklat genren ”folkpunk” och gradvis närmat sig det rena countrysoundet mer och mer. Han har redan ett halvdussin skivproduktioner bakom sig.

Så mycket punkinfluenser hör man inte längre på ”Stay Reckless” som alltså är Austin Lucas debut på bolaget New West (och som kan misstänkas bli hans stora genombrottsplatta för en bredare publik). Öppningslåten “Let Me In” låter ungefär som om Randy Travis kompades av Thin Lizzy. Det är inte dåligt men det finns bitvis en lite glättig och polerad ton över produktionen. Jag skulle rent av ha föredragit lite skitigare punkattityd i både sound och framförande. Även låtar som ”Save It For Yourself” eller den särskilt lyckade ”So Much More Than Lonely” kan faktiskt beskrivas som en korsning mellan traditionell country och gitarrbaserad melodiös hårdrock. Och i den avslutande balladen ”Splinters” dyker det i texten upp klart oväntade referenser till Meat Loafs klassiska men överpompösa samarbete med demonproducenten Jim Steinman. Det känns som sagt otippat men tack och lov ger det inga direkta avtryck i musiken.

Austin är begåvad även som låtskrivare och huvuddelen av skivans låtar håller sig mer renodlat inom countryfältet. Han har ett öga för fina melodier och texter som god countrytradition siktar in sig på att fånga en känsla eller en tanke med ett rakt men välformulerat språk: ”Four Wheels”, ”Small Town Heart”, ”Rings”, ”Gift And A Gamble” låter helt som genuina honky tonk-klassiker och de har försetts med smäktande arrangemang där steel guitar och andäktiga bakgrundsstämmor förstärker ”the high lonesome sound” som onekligen finns i Austin Lucas fantastiska röst. Likt en slags nutida Gary Stewart förnyar Austin här den hårda honky tonk-traditionen med inslag från rocken.

Allt är dock inte riktigt lika bra. En låt som ”Different Shade of Red” låter som en ofärdig idé där både text och melodi känns ogenomarbetade. Men det är egentligen inte hantverket som är det viktigaste här. Det är snarare Austins röst. Och den själfullhet, övertygelse och passion som man hör i den. Austin Lucas är på allvar. Det här är en man som lever för musiken. Som brinner för den. Och därmed har han nog allt som krävs för att bli en stor countryartist. Det är kul att countryn faktiskt numera känns som en mycket vital genre som unga artister med liv och lust ger sig i kast med. Genom att tillföra sina nya influenser och nya upplevelser förnyar och utvecklar de genrens uttryckssätt på oväntade sätt. Jag tror vi kan förvänta oss mycket av Austin Lucas i framtiden. Gillar man country bör man absolut kolla upp honom.

/Roger Jönsson

Lyssna på Spotify