Recension
Foley, Blaze
Oval Room
(Munich)

För sex år sedan kom Blaze Foleys »Live at the Austin Outhouse«, inspelad dagarna efter jul 1988. Fyra veckor senare mördades Blaze Foley. Hans historia var blott alltför typisk: genial låtskrivare, en raspig men också innerlig sångare, som brände sitt ljus i alla ändar. Blaze Foley var hemlös och djupt alkoholiserad, när han dog. Som låtskrivare är han främst förknippad med »If I Could Only Fly«, som Merle Haggard spelade in tillsammans med Willie Nelson. Townes Van Zandt sjöng sedan in tributen »Blaze’s Blues« på vad som blev hans sista studioskiva, »No Deeper Blue«.

Nu kommer fortsättningen på »Live at the Austin Outhouse«, kallad »Oval Room« efter öppningslåten, en satirisk vidräkning med George Bush, alltså dåvarande president Bush. Även den nya är fantastiskt bra. Här finns den ena lysande sången efter den andra, bland annat »Wouldn’t that Be Nice« och »Springtime in Uganda« (en nidvisa om Idi Amin); Van Zandt sjöng båda på hyllningsskivan »In Tribute and Loving Memory«. Här finns också den fräcka Dylanpastischen »Blaze Foley’s 113th Wet Dream« och den vackert vemodiga »My Reasons Why«.

Blott en sak gör mig fundersam: Gurf Morlix produktion och tillägg. Foley backades under delar av de båda konsertkvällarna av fiddlern och slidegitarristen Champ Hood, pianisten Lost John Casner och basisten David Waddell. På fortsättningen finns Texana Dames med i en sång (gärna för mig), och Morlix själv spelar bas, trummor och gitarr. David Waddell tycks bortplockad. Tilläggen spelades in förra året.

Townes Van Zandts »Texas Rain« innehöll duetter som gjorts färdiga flera år efter hans död. Men den var upphovsmannaauktoriserad. Den gick tillbaka på en idé som Van Zandt själv haft; sedan är det en annan sak om han kom ihåg överenskommelsen, och att det nog finns hur många liknande avtal som helst med Townes Van Zandt, slutna i den dimma där han tillbringade större delen av sitt liv. När det gäller Blaze Foley finns ingen liknande bevekelsegrund. Den förra skivan hade inte heller kompletterats på det här sättet. Jag vet inte vad jag tycker om förfarandet. Resultatet är glimrande, men musiken är inte beroende av tilläggen; den var utsökt redan från början.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify