Recension
Gronmark, Mats
Roller Coaster Blues
(Rhythm Aces Recordings)

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Mats Gronmarks musik. Punkig psykodelisk artR&B kanske. Bångstyrig americana sa någon och en annan tyckte skränig altcountry. Ja, någonstans däromkring kan vi nog vara överens om.

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Mats sångröst. Melodisk och gnälligt nasal kanske. Unik är den i alla fall. Personligt unik. Det finns en återhållsamhet i allt det utåtriktade. Ett motstånd kring stämbanden som tvingas anstränga sig förbi sitt normaltillstånd. Genast kommer en massa namn med likheter frampoppande som reklaminslag i TV4. Men nej, så enkelt är det inte. Det här är en premiär varje gång.

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva ljudet. För när man har Christian Gabel med i ett projekt vet man aldrig riktigt hur det ska sluta. Det man definitivt vet är att man kan förvänta sig ett ljudspel som inte liknar något annat. Så även här. Att ett intressant ljud kan framkallas av vad som helst bevisas nämligen här. Det svajar, det gungar, det rusar och svänger. Det skramlar rytmisk som en tunn kedja i en konservburk i ”Roller Coaster Blues”, en blues som skulle känna sig lika hemma i en juke joint på norra Mississippis höjder som på Söders.

Det råa, avskalade, distade och ilsket glidande möter det runda, mulliga och atmosfäriska på ett sätt som vi inte har hört tidigare. När slide, pedalsteel och folkskoleorgel slåss om utrymmet tillsammans med Mats sång uppstår en reaktion som bubblar och fräser, tränger och tar för sig. När han sedan låter damerna i Sångglädje komma till tals i ”Pass On The Silver” och avslutande ”First Stone” uppstår en växande sakral stämning som för tankarna till något högre, andligt väsen. Det svävar en ande över hela plattan. Demoniskt lockande, oemotståndligt tvingande.

Huvudsakliga musiker på plattan är förutom Mats på gitarrer, gurka, dörr med mera Daniel Wigstrand pedal steel, Christian Sandell octavergitarr, Mats Lutten Larsson trummor, Eva Lalander luftorgel och Christian Gabel piano. Ett helt vanligt piano som ger ”First Stone” ett lurigt äkta sound.

Inledande ”Pass On The Silver And Walk With The Gold” är kanske mer country nedtonat än något annat, och en enveten pedal steel får dominera ljudrummet. ”Blakes House” släpper fram den distade gitarren till en galopperande rytm. ”I Rode Your Thunderstrom” är en tung rockare med inslag av tunna, bräckliga gitarrtoner. Hank Williams ”Weary Blues From Waiting” får en vördsam behandling och Pontus Juth får plocka fram sin banjo. ”Rattlesnakes/Killer Bees” lever med ett svajigt sound och ”Red And Blue” svävar fram som på radiovågor. Tillsammans blir det en irriterande intressant musik, som så ofta från Cobra-studion.

/Staffan Solding

Lyssna på Spotify