Capps, Grayson - Rott & Roll

Capps, Grayson - Rott & Roll

Det sägs att Grayson Capps lämnat sitt älskade New Orleans och flyttat till Nashville. Och visst är plattan inspelad där, men låtar som Stax-doftande »Psychic Channel Blues« eller sjaskiga balladen »Ike« fullständigt vadar i smutsbrunt, stillastående Missippi-vatten. Det här är träskrock i ordets rätta mening, ibland med stora mått vacker stämsång, framför allt i den suggestiva countryballaden »Arrowhead«.

Men hade jag fått bestämma, kunde Grayson lämnat boggiga »Gran Maw Maw« och »Big Ole Woman« hemma – de går möjligen hem framför en stenpackad publik…

Skrivet av Christer Olsson

Capps, Grayson

7 olika inlägg

Westerlund, Evan - Howlin’ at the Moon

Den tidigare radio-dj:en och före detta hockeyproffset sjösätter sin skiva med en hälsning till »Mr Moon, adventure, big dreams and shooting stars«

Lennart Persson

Ulmer, James Blood - Birthright

»Birthright« er den siste utgivelsen i James Blood Ulmers oppsiktsvekkende og kritikerroste trilogi av Vernon Reid-produserte (gitaristen fra Living Color) album

Capps, Grayson - Rott ´N´ Roll

Grayson Capps fjärde album har fått titeln »Rott 'N' Roll« efter fansens beskrivning av hans musik. En rå, oborstad sydstatsbastard av blues, southern rock och country som rymmer allt från dt känslosamma och sentimentala till ohämmad pang-på-rödbetan-rock

Ulmer, James Blood - Birthright

James Blood Ulmer har onekligen upplevt något av en renässans de senaste åren

Capps, Grayson - Wail & Ride

"Grayson Capps plays rusted-out, countrified swamp-blues, whittled down to the dirt floor. His weathered drawl recalls Delbert McClinton, while his subject matter channels Tom Waits

Muth, Zoe and the Lost High Rollers - Starlight Hotel

Hon är från Seattle, men det är inte grungen som rinner genom Zoe Muths blodådror utan bitterljuv country av ädlaste märke

Christer Olsson

Parker, Graham - Songs of No Consequence

Typisk Parker-titel, och inte helt sanningsenlig heller, även om Graham Parkers namn inte har samma tyngd som på 70-talet längre

Christer Olsson

Romano, Daniel - Mosey

Daniel Romanos unisont hyllade fjolårsalbum »If I’ve only one time askin’« är en av de där närmast kliniskt felfria plattorna som vi högst sannolikt kommer kunna se tillbaka på om några år och säga: ”Ja, just det, där var en av brytpunkterna där countryn gick från dåtidsmusik till nutid

Slow Fox - Oh, My!

Ett av 2013 års mest hyllade debutalbum var Slow Fox »Like The Birds«. Som uppföljare, påminnelse och komplement kommer nu en lillasyster. »Oh, My!« är en lång EP eller ett minialbum eller vad man vill kalla det

Whitmore, William Elliott - Ashes To Dust

Apokalypsen verkar vara inne bland amerikanska låtskrivare. Ni vet Bibeln, Johannes Uppenbarelsebok, apokalypsens fyra ryttare och allt det där

Christer Olsson

Kirk, Rahsaan Roland - Brotherman In The Fatherland

The Rahsaanaissance continues! Den legendariske multiinstrumentalisten Rahsaan Roland Kirk är fångad live i all sin prakt på »Brotherman In The Fatherland«, en nyligen upptäckt och tidigare outgiven konsertinspelning från den tredje mars 1972

Capps, Grayson - Wail & Ride

Grayson Capps er en original! Med eteren og platebutikkene overfylt av mer og mindre påkostede (og bleke) kopier, kan man av og til føle seg gammelmodig og stengt for nye inntrykk

Prine, John - Fair & Square

John Prines röst är som är en trygg varm filt som hålla alla kalla isvindar borta. Han sjunger om kärlek, sin hemstad, långa promenader, morgontåget, månen och långsamma måndagar mot en smakfull bakgrund av akustiska gitarrer, dragspel och en och annan elgitarr

Christer Olsson

Gilchrist, Lafayette - Soul Progressin´

Lafayette Gilchrist är utan tvekan en av de mest intressanta i det yngre gradet på USAs jazzscen. Hans funkiga Mingus-möter- Ellington jazz är både lättilllgänglig och utmanande på samma gång. Rasande skickligt genomfört utan att tappa i intensitet och...ja, soul.

Capps, Grayson - If You Knew My Mind

"Like a whiskey-soaked, back alley poet sired by Tom Waits and Robert Johnson, Capps' stripped-down sound is rooted in the dark side of the Delta

Dirty Dozen Brass Band - Funeral For A Friend

Ångan stiger ur den fuktiga marken, värmen är tryckande och Gregory Davis torkar svetten ur pannan med en vit näsduk när han lyfter trumpeten till läpparna och Dirty Dozen Brass Band lämnar Gallier Hall i New Orleans bakom den hästdragna vagnen med Anthony »Tuba Fats« Lacers kista till tonerna av »Just A Closer Walk With Thee«

Christer Olsson

Laddar mer