Emmylou Harris & Rodney Crowell
Traveling Kind

Emmylou Harris och Rodney Crowell guidar oss över sånglinjerna i Joshua Tree National Park med berättelserna om de som inte finns ibland oss levande men som finns med oss i varje hjärtslag.
www.lira.se/skivrecension/the-traveling-kind/

Israel Nash
Israel Nash’s Silver season

I de mörka av tider är vårt behov av tröst omättligt. Det där förstår Israel Nash vars 49 minuter och 17 sekunder orkestrerade, genomkomponerade gammel-album förmedlar hopp och lindring genom en röst som närmast kan likställas med ett halvårs ljusterapi.
Läs en intervju gjord innan drakarna hann vakna.
www.rootsy.nu/artikel.php?id=274

Iris DeMent
Trackless Woods

Iris DeMent bebor en annan tid. En tid där träden växer långsamt och där snön faller i stora vida skogar. Här har Iris hittat fram till den ryska poeten Anna Achmatovas diktning och hittar en ton i dem som bär hela vägen in. Som en nyinspelad fonografrulle. Kristallklart.

The Waterboys
Modern Blues

Jo, jag känner en försvarlig mängd gråskägg som närmast räknat bort Edinburgh-sonen, Big Music-skaparen och den keltiska folkrockens främste apostel. Det gör man inte. Modern Blues är något av det bästa Mike Scott trollat fram ur den svarta boken och bandet är utom tvivel det bästa han haft sedan…ja, lyssna ni och säg.
www.rootsy.nu/recension.php?id=2536

Per Texas Johansson
De långa rulltrapporna vid Flemingsberg

Återkomsten! På release-konserten,sexton år efter senaste skivan, fick narkossjuksköterskan Johansson och hans operationsteam folk att resa sig från sjukbädden och skrika ut sin glädje över klarinettistens och saxofonistens återkomst.
www.lira.se/texas-pa-upptacktsfard-i-intrikata-klangvarldar/

Jason Isbell
Something more than free

»Det här är nästa stora stjärna« Sade BP och grymtade i luren. Va saru? Ischgl?, undrade jag som aldrig gett mig i kast med Drive-by-Truckers. Men jag lyssnade artigt och fastnade hårt och så kom Southeastern och sen kom Something more than free och så var det med den saken. Nuvarande kommendörkapten i Americana-flottan.

Isabella Lundgren
Somehow life got in the way

I sagan berättas att en gång var sekel faller stjärnljus över de värmländska skogarna. Isabella Lundgrens 2015 som Årets jazzkatt och Orkesterjournalens Gyllene skivan är två bekräftelser på att det finns en ny röst i svensk jazz som vi kommer att vilja följa i all våra dagar.
Läs gärna om Isabella i Lira #5 2015.

Dave Rawlings Machine
Nashville Obsolete

Räcker med sista låten Pilgrim (You can’t go home) och Gillians Levon-skeva diktion för att kvalificera in sig på den här årsbästalistan. O, Welch som skickade Jill och Maggio till Kulturskolan snabbare än någon hann säga banjo i nya säsongen av Jills Veranda. Kom hit väldigt snart!