A man trying to live decently in an indecent world

Otis Gibbs är en så udda fågel att man undrar om han egentligen inte hör hemma i en annan tid. Låtarna på hans suveräna album »Joe Hill’s Ashes« knyter an till en amerikansk tradition av folkligt låtskrivande där några av ledstjärnorna heter Woody Guthrie, Joe Hill ,Jimmie Rogers eller för all det Bruce Springsteen i sina finaste stunder. Men Otis Gibbs är i själva verket väldigt mycket här och nu. För det finns en annan amerikansk verklighet än den vi oftast möter i media. Det finns ett »blue collar, working class« Amerika och det finns ett fattigt, oglamoröst Amerika. Och det är Otis Gibbs Amerika.

Otis Gibbs skriver sånger om resor han gjort, om människor han mött. Hans låtskrivande har inget med partier eller politiska teorier. Däremot tar Otis Gibbs konsekvent ställning genom att välja ett underdogperspektiv. Oavsett om han skriver om arbete i fabriker och gruvor. Om saknaden nära och kära som av en eller annan anledning försvunnit. Eller om att resa med greyhoundbuss i USA, något ha beskriver utan en gnutta falsk romantik:

No one chooses to ride in a Greyhound
The only reason you’re here is you’re too broke to fly
There’s a devil named poverty who has brought us together
Now the devil is taking us for a ride.

Otis Gibbs må vara ett nytt namn för den skandinaviska publiken men “Joe Hill’s Ashes” är faktiskt hans sjunde album. Lägg därtill att Gibbs under många år har turnerat i princip oavbrutet i USA men även i Europa. Man kan lugnt påstå att hans sånger har testat mot en publik och han har dessutom utvecklats till en liveartist av format. Som sannerligen kan beröra och roa sin publik.

I april 2011 kommer Otis Gibbs att för första gången turnera i Skandinavien.