Finns det något bättre än när en ny, okänd artist dyker upp med ett album som omedelbart fångas av örat. Knappast. För så var det när Angelica Rocknes debutalbum »Queen Of San Antonio« dök upp i höstas. Även om musiken bar mycket av 70-talets psykodeliska countryrock bar den också en personlig prägel och var inslagen i ett snygg musikaliskt paket. Det var mer Laurel Canyon än San Antonio, mer Kalifornien än Texas. Byrds, Grateful Dead, Jefferson Airplane, Neil Young och Gram Parsons glider upp jämsides.

Samtidigt är sångerna en reseskildring, både geografisk och mental. Angelica Rockne rör sig över hela kontinenten, från New Orleans i inledande »Dr. John« till den kanadensiska gränsen, men med Bakersfield som utgångspunkt, Fast just nu Nevada City sedan ett antal år. Ensamhet, uppbrott och sökande i ett naket ökenlandskap efter närhet, gemenskap och livets mening. Tufft, och samtidigt väldigt sprött. Det är just i kombinationen som Rockne har funnit sin plats. Lika drömlik som tidlös, lika handfast som bestämd. Hård och tydlig i ett rastlöst sökande.

»Whiskey Man« är ett lysande exempel på allt vad plattan har att bjuda. Går från ballad till honky tonk med ett fantastiskt pedal steelspel från Pete Grant, som efterhand får stöd av ett grandiost gitarrspel från Blake Severn och där texten berättar om ett tydligt avståndstagande från droger och alkohol och all den påverkan de har på människors liv och leverne. Det går inte att nog berömma Blake Severn för hans gitarr- och basspel och Pete Grant på pedal steel. Plus Neil Layton på trummor, piano och Hammondorgel. En orgel som så fint rullar under folkrockaren »Guitar Rags« i sitt 60-talsformat. Här lyser Grace Slick och Jefferson Airplanes inspiration igenom.

»Smoke When It´s Raining« är en långsamt svepande shuffle som singlar likt cigarettrök upp med hjälp av en lika svepande pedal steel. Medan »Queen Of San Antonio« är en snabb sång om inget att förlora, spelberoende och ett öga för äldre män. En tuff tjej, en outlaw i gamla västern. »Meet Your Master« skulle lika väl kunna vara en Neil Youngsång om när man ger upp och lämnar allt för att hitta glädjen i närheten hos sina närmaste. »Married By Elvis« beskriver slutet på en lång natt, allt är borta och ensamheten är ytterst påtaglig. »Queen Of San Antonio« avslutas sedan med »Baby«, med inga pengar och inga planer.

Så ser nog inte framtiden för Angelica Rockne ut. »Queen Of San Antonio« borde bana väg för fler turnéer, skivkontrakt och större framgångar. Var så säker.