Pete Molinari (sida 1 av 1)

Per magnusson: 2009-02-05 22:53		Är just kommen från Pete Molinaris spelning på Debaser, Stockholm. Vilken fantastisk röst karln har och vilken begåvad kompositör han är. Vi fick även ett smakprov från en kommande skiva och det ser mycket lovande ut. Molinari är här för att stanna.
Johan Kronquist: 2009-02-06 22:56		Visst är han det. Jag var på spelningen på Pustervik här i Göteborg och den riktigt stora behållningen är ju hans röst. Så klar, ljus, tydlig och självsäker. En på miljonen, känns det som. Någon entertainer av rang var han nu inte, men det är inte heller något krav från min sida (bara en bonus). Däremot tyckte jag hans äldre låtmaterial haltade. Kanske beror det på att jag inte är inlyssnad på hans första album (köpte det först idag, efter spelningen), men jag tror faktiskt inte det. Bäst under kvällen var »Lest We Forget«, som var riktigt gåshudsframkallande; han sjöng den med en nerv och uppriktighet som kröp under huden. Känslan jag hade efter spelningen var dock nästan lite besvikelse, men - obs! - det är orättvist, för han VAR bra; jag hade nog bara lite väl högt ställda förväntningar. Att han har framtiden för sig, den här pojken, råder det ingen som helst tvekan om. Med den rösten kommer man långt. Kanske till och med i en orättvis värld.
Per magnusson: 2009-02-07 00:17		Jag tror Molinari, i likhet med storheter som alltid är på väg, typ Dylan och Van Morrison, har både bra och mindre bra kvällar. Motsatsen är ju artister som egentligen aldrig turnerar, utan hyr sig ett kompband var femte år och kör en världsturné och låter precis lika varje kväll = tråkigt i mina öron. Man vill ju se en levande artist, inte en skyltdocka. Pete Molinari gjorde i Stockholm - trots en lokal som luktade avlopp, en fläkt alternativt jättedammsugare eller jättediskmaskin som emellanåt drog igång längst bak i lokalen och en ung flicka längs fram som halva konserten klappade i otakt - en minnesvärd och känslig spelning. Jag tror och hoppas att han kommer att bli en av de riktigt stora. Rösten och låtskrivarbegåvnin gen räcker förhoppningsvis länge än. Det är alltid spännande att följa en artist man haft glädjen att upptäcka tidigt.
Bengt Eriksson: 2009-02-07 12:11		Jag gillar hans skramliga akustiska gitarr också. Vad hade han för gitarr i Göteborg och Stockholm? Det verkar vara en omsvängning på gång vad gäller akustiskt gitarrspelande, från de fint träljudande Martingitarrerna i countryn till de mycket mer skramliga gitarrer som användes av folksångare i början av 60-talet. Det kunde vara Martin (eller Gibson) det också men som dom skramlade - gitarrerna var väl misshandlade och inte alls lika finskötta som gitarrer är idag. Lika skramligt låter det om Pete Molinari när han spelar.
Per magnusson: 2009-02-07 16:09		Jag är ingen expert på akustiska gitarrer, men det såg ut som att han hade samma gitarr som på omslaget till “A Virtual Landslide”, vilket är en Harmony Sovereign H55. Läste just Malena Rydells märkliga recension i Dagens Nyheter. Jag förstår inte vad hon menar. Hon recenserar bara vad hon sett men inte vad hon hört. Tyckte hon det var bra eller dåligt, är han sann eller falsk? Jag tror att hon tycker han är fejk. Senast jag själv såg och hörde lika mycket talang i sin linda var på en spelning med Pretenders 1979, innan första Lp:n. Chrissie Hynde lyste av begåvning och talang på ett sätt man mycket sällan får uppleva. Från spår ett första gången jag hörde Pete Molinari har jag haft samma känsla av något alldeles extra. Spelningen på Debaser förstärkte intrycket av att han är långt mycket större än det vi ännu har sett.
Olav Nilsen: 2009-02-07 20:33		Mannen har nerve, tilstedeværelse og et lass med virkelig gode låter. A virtual landslide var min favoritt plate fra 2008 så gleden var stor når han stoppet i Stavanger. Her spilte han uten band, var han alene med gitaren i sverige også? Konserten var utrolig bra. Kunne se at han har opptrådt på gata og ikke hadde problem med å underholde og trollbinde publikum med avslappet snakk mellom låtene og noen gode coverlåter i tilleg til sine egne som han plukket fra begge platene. Han avsluttet med en fin versjon av »a satisfied mind«. Planlegger å gå på konsert med Justin Townes Earl i kveld håper det blir like bra.
Lista ämnen Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg