Elliott Murphy + Sverige = 2009 (sida 1 av 5) | Nästa sida

Anders L Johansson: 2008-10-23 10:53		Det är med stor glädje jag kan meddela att de två första spelningarna med Elliott Murphy och hanses Normandy All Stars i Sverige 2009 nu är konfirmerade. Han spelar fredagen 29/5 på Katalin i Uppsala och lördag 30/5 på Kägelbanan i Stockholm. Det jobbas annars på fler spelningar, antingen vid tidpunkten för dessa eller i anslutning till att han spelar Norge i början av september. Ett annan projekt som vi försöker landa är en unik solo spelning i Stockholm inför 80-talet personer. Men det här är vad jag har att förmedla om hugget i sten för tillfället. 2009 ser ut att bli ett bra år för Elliott Murphy i Sverige ...
Anders L Johansson: 2008-11-11 17:33		Ännu mer info om Elliott och relationen till Sverige. 2 nya spelningar har poppat upp. Elliott spelar solo på Big Ben i Stockholm för 85 pers måndagen 23/2. Dessutom har PK Musik för avsikt att arrangera en spelning med Elliott och Normandy All Stars på Pusterviksbaren i Göteborg torsdagen 28/5. Spelningen förväntas bli konfirmerad vilken dag som helst. Som sagt, 2009 ser ut att bli ett bra år för de som gillar Elliott Murphy i Sverige. Mer info på www.elliottmurphy.com och www.myspace.com/elliottmurphy
Christer B. Jarlås: 2008-11-21 11:20		Härligt Anders. Elliott på Big Ben. Det kan bara bli bra. Var, när, hur kan man boka biljetter ?
Christer B. Jarlås: 2008-12-02 12:09		Hej igen Anders! Läste din recension på Magnus Lindbergs sida av hans senaste spelning på Big Ben. För det finns väl bara en »Anders L.«... Jag har alltid tyckt att Lindberg och Elliott Murphy har mycket gemensamt. Båda har gjort lysande skivor genom åren men uppmärksamheten har inte alltid varit efter förtjänst. Och där Elliott efter ett tag hamnade i skuggan av Bruce Springsteen så hamnade Magnus i skuggan av Lundell - trots att de båda ett tag på alla sätt befann sig på samma nivå. Ett möte mellan Magnus och Elliott vore verkligen en intressant idé, eller... Annars kul att höra att en ny Lindberg-CD är på gång. Den förra liven från Big Ben var annars en godbit.
Anders L Johansson: 2008-12-03 19:17		Jovisst, Christer, visst är det så, att jag är inblandad i Magnus Lindberg lite också samt i liven med honom. Kul att du gillar den, för den är verkligen gjord med de minsta av förutsättningar. Men för att föra tråden åter til fokus. Den info jag har nu är att biljetterna till Elliotts spelningar på Pusterviksbaren i Göteborg 28/5 och 30/5 på Kägelbanan i Stockholm kommer att släppas på tisdag, dvs. 9/12 vilket samtidigt är dagen före Elliott kliver upp på en amerikansk scen igen för första gången på 8 år. Om jag har rätt information nu kommer de att kosta 300 + förköpsavgift på bägge ställena. Kolla www.pkmusik.se för Pusterviksbaren och www.sodrateatern.com för Kägelbanan i slutet av veckan eller början av nästa. Jag återkommer när jag vet något om Katalin och deras biljetter.
Anders L Johansson: 2009-01-11 00:55		Den unika solo spelningen i Stockholm i februari är sedan länge fullsatt, vilket är kul och glädjande och förhoppningsvis en indikation på att han får något mer än ca 200 i publiken på spelningarna i maj. Biljetterna till bandspelningarna i maj är släppta sedan en tid. 28/5 Pusterviksbaren i Göteborg finns på www.ticnet.se/html/artist.htmI?l=SE&artist=Elliot+Murphy+%26+Normandy+All+S 29/5 Katalin i Uppsala hittar ni på www.ticnet.se/html/artist.htmI?l=SE&artist=Elliott+Murphy 30/5 Kägelbanan i Stockholm kan förköpas här www.sodrateatern.com/sv/Program-och-biljetter/Evenemang/Elliott-Murphy/ Jag vill även rikta uppmärksamhet mot att ett datum i Norge kommit upp på Elliotts turnéschema. 5/9 spelar han i Beitostølen igen, precis som han gjorde 2007. Samtalen med olika stadsfester runt om i Sverige har tyvärr inte landat i något konkret för 2009. Men skam den som ger sig, nu får man ta nya tag och börja se framåt, först mot februari och sedan maj. Däremmellan blir det Elliott och NAS 14/3 på New Morning i Paris och 21/3 på Spirit of 66 i Verviers i Belgien. To be continued ...
Peter Holmstedt: 2009-02-23 23:20		grattis anders! både på födelsedagen och till den magiska solo-spelningen med elliott på big ben i stockholm nu i kväll - vad ni än gör, missa inte spelningarna med band nu i maj!
Christer B. Jarlås: 2009-02-23 23:53		Stort grattis på födelsedagen Anders! Förstod inte att det var det jag skulle ha sagt när vi sågs tidigare i dag. Elliott Murphy solo på Big Ben en snöig måndag i februari var verkligen en underbar upplevelse för en person som upptäckte honom i en skivback på stadsbiblioteket i Karlskoga för snart 36 år sedan. Tack Anders! Och tack Elliott! Min intervju med bilder kommer även här på Rootsy om ett tag. Elliott Murphy är sannerligen en person som kan sprida smarta citat runt sig...
Anders L Johansson: 2009-02-25 12:20		Jo, det fanns ju en anledning till den unika solospelningen Elliott gjorde för hundratalet personer i Stockholm i måndags. Jag satte mig helt enkelt ned och tänkte efter, och kom fram till att det är sjukt att det hela tiden är de som fyller år som får presenter, så jag gav den här spelningen till många nära och kära, som födelsedagspresent, istället. Så, det kanske var min födelsedag, men partyt var allas som var på plats !!!! Nog om mig nu, tråden handlar om någon helt annan. Vad kan jag annat skriva: Det var mycket nostalgi för mig den här kvällen i februari nere i källaren på Big Ben. Första gången jag såg Elliott live var i augusti 1996 på Gino i Stockholm. Även den gången spelade han solo och på något sätt var det här giget som fick cirkeln att slutas för mig. Det ska också sägas att Elliott inte på något sätt brukar göra solospelningar. Vad jag vet har han inte gjort det, annat än som kortare framträdanden för radio eller TV, sedan han började spela med Olivier Durand alldeles efter solo turnéerna i Europa och USA 1996. Med andra ord var det en mycket mycket speciell och unik kväll. Det var ett ganska kort besök för Elliott i Stockholm. Han landade precis efter lunch på måndagen och flög hem alldeles före middagen dagen efter. Detta ger osökt ett ganska hektiskt schema men vi lyckades klämma in en del iallafall. På måndagseftermiddagen intervjuades han på hotellet av Christer B. Jarlås för Länstidningen i Östersund och som i en version kommer även här på Rootsy. Det känns också riktigt riktigt bra att teamet bakom Elliotts besök i Sverige börjar bli ganska samspelta. Någon gång måste ju även en blind höna få rutin, eller vad det nu heter. Iallafall, vi hade turen att lyckas få loss Alex Angleflod att ratta ljudet, som han även så förtjänstfullt gjorde på Kägelbanan i fjol. Särskilda tack ska riktas till Arne Swedin och Lars-Johan Nordlund utan vilkas insatser denna magiska kväll endast svårligen hade kunnat genomföras. Sist men absolut inte minst är en särskild eloge på sin plats till Bernte Ridderström, för möjligheten att lägga spelningen med hans hjälte Elliott på Big Ben. De som har sett Elliott tillsammans med Olivier eller med The Normandy All Stars vet att hans spelningar ofta är till bredden fyllda med energi och spelglädje. Även den här kvällen var energimättad, men av en delvis annan sort. Spelglädjen finns där och jag ser inte att den någonsin kommer att överge honom. Iallafall känns det så. Skillnaden var att den här kvällen hade den ohämmade rock'n'roll leverantören Elliott Murphy ersatts av en skör poet som närmast smärtade fram sina låttexter, och i vissa partier sparsamt ackompnjerade av sin akustiska Taylor. Stundtals fick åtminstone jag känslan av att han i princip återuppfann textrad för textrad där och då, på Big Bens lilla lilla scen. Här låtlistan för de intresserade: The Valley Below / Black Crow / Sonny / Green River / A Touch Of Mercy / Pneumonia Alley / How's The Family / Razzmatazz / Canaries In The Mind ( slow ) / You Never Know What You're In For / Last Of The Rock Stars - Shout / On Elvis Presley's Birthday / Caught Short In The Long Run / And General Robert E. Lee / Diamond's By The Yard // If Poets Were King / Stolen Car / Lady Stiletto / Anastasia / Summer House På väg ut till Arlanda på tisdagen förhörde jag mig lite om Elliott kan tänka sig att komma tillbaka och göra solospelningar igen kanske nästa år. Utan att så mycket som tappa en takt svarade Elliott: »Only if it is the same audience.« Och lägger till efter ett ögonblicks eftertanke »And we make it two nights!« Jag går självfallet igång direkt efter de orden ser framför mig två solospelningar i slutet av maj 2010 och några bandspelningar i oktober ..... Vi får se vad som händer med det men visst ska vi försöka.
Anders L Johansson: 2009-03-19 00:33		Jag känner att jag måste börja med ett litet erkännande. Min resa vad avser återupptäckten av Elliott Murphy började 2 april 2004, då jag på vinst eller förlust flög ner till Paris och såg Elliotts vårspelning på New Morning. Det visade sig enbart vara på vinst och att jag inte på något sätt ens har funderat på att se bakåt sedan dess. Elliott och det band han hade då fullkomligt slog undan fötterna på mig. Det var helt i klass med upplevelsen av Springsteen på Hovet 8 maj 1981. Sedan 2004 har jag bara bommat en spelning på New Morning, vilket var 2005 då jag istället såg Elliotts »Birthday Show« på Ancienne Belgique i Bryssel. Spelningarna på New Morning brukar alltid vara magiska upplevelser och så blev det även denna gång. Inte minst på grund av det faktum att det här var Elliotts »offciella publika« firande av sin 60-års dag. Det här var min tredje »Birthday Show« och det kändes redan på planet ner att det skulle bli något speciellt. När Elliott fyllde 50 hade fansen skramlat ihop och gav honom en Picasso-litografi. Någon insamling hade inte genomförts till den här kvällen, men Elliott och bandet fick lämna delar av sin utrustning på New Morning för att få med sig alla presenter i minibussen hem efter spelningen. Bandet anlände runt 17-tiden och vi som var där fick självklart hjärtliga hälsningar och följa med in för att bevittna soundcheck. Efter ca 1 h 30 minuter kom personalen och bad oss vänligen att lämna så de fick ställa i ordning de sista detaljerna. Det som särskilt gnuggades under soundcheck den här kvällen var en ny låt »What The Fuck Is Going On« och en tänkt livepremiär, »Moving Sky,« från CD:n Beauregard. Den förra gjordes som första extranummer senare på kvällen, medan den senare sparades till annat tillfälle. Någon av de 350 som var där konstaterade att de höll på i 3 h 8 minuter, och faktum är att de drog över den magiska midnattsgränsen med 15 minuter. Låtlistan kanske inte innehöll så överdrivet många överraskningar, men jag kan inte i ord beskriva intensiteten och känslan hos bandet den här kvällen: The Valley Below / O Wyoming / A Touch Of Mercy / Green River / Sonny / Pneumonia Alley / How's The Family / Razzmatazz / Canaries In The Mind / You Never Know What You're In For / Last Of The Rock Stars - Shout / Rain Rain Rain / On Elvis Presley's Birthday / A Touch Of Kindness / And General Robert E. Lee / Diamonds By The Yard // What The Fuck Is Going On / L.A Woman - Baby Please Don't Go - Spoonful - I Got My Mojo Working / Meddelande från Danny Montgomery uppläst av Gaspard Murphy / Meddelande från Kenny Margolis uppläst av Michelle Murphy / Födelsedagshälsning från Francoise Viallon-Murphy / Caught Short In The Long Run / Drive All Night / Inspelat meddelande från Ernie Brooks / You're Sixty (anpassning av klassikern Your Sixteen av Alain Chennevière) / Let It Rain // Change Will Come / Euro-Tour / Hollywood / Rock Ballad /// Anastasia (unplugged) Ljudet var riktigt bra och ett tydligt tecken på hur viktig den här kvällen var för Elliott själv var att han kontrakterat en egen ljudtekniker istället för New Mornings egna. Mike har rattat ljudet åt Elliott ett antal gånger och senast jag var med om det var på Ancienne Belgique i Bryssel 4 oktober i fjol. Gäster fanns det med. Gaspard Murphy hade tagit ett mini-break från sina universitetsstudier i New York och flugit hem för att fira pappas 60 års dag. Som vanligt hade far och son lite olika uppfattning om saker och ting, men det kanske beror mest på att Gaspard mer och mer framstår som heavy metal. En kör om tre franska musiker var också där, Alain Chennevière, Christine Ridon och Laura Mayne. Är det något som jag kan tycka kunde ha ändrats den här kvällen, så måste det bli att stryka kören. Det kändes inte helt klockrent och föreföll inte repeterat, men jag kan även förstå Elliotts vilja att ha några franska musiker och vänner med på scenen just en sådan här kväll. Alain och Laura gästade som kör för övrigt även förra året på New Morning. Musikaliskt var höjdpunkterna för mig den fantastiska versionen av »What The Fuck Is Going On.« Tillsammans med »Rain, Rain, Rain« lovar det riktigt gott inför den tänkta CD:n i september. För de som hört »Rain, Rain, Rain« är de inte helt olika, lite av samma bluesaktiga gung, men »What The Fuck« har en riktigt bra text som relaterar till finanskrisen. »O Wyoming« var livepremiär för mig och en trevlig bekantskap. Måste faktiskt säga att jag tycker det är bra att några av standardlåtarna som hängt med ett tag börjar cirkuleras ut ur setlistan. »Black Crow« är förvisso ingen dålig låt, men den här kvällen kändes det helt rätt att spela något annat i dess ställe. De äldre fansen fick sin beskärda del också med en hel del låtar från 1970-talet, som »A Touch Of Mercy,« »How's The Family, «Caught Short In The Long Run» samt «Hollywood» som inte kan betraktas som standard. Jag tackade Elliott efteråt och sa «The least I could do was to show up for your Birthday Show when you attended mine.» Elliott bara log och sa «Yeah, I really enjoyed that evening.» Så det ser bra ut för en eller eller par riktigt intima solospelningar igen nästa år. Avslutningsvis måste jag skriva att den absoluta höjdpunkten, för mig personligen, var att vi blev sju svenskar som åkte ner och såg Elliotts «Birthday Show" i Paris. Thomas och Anders som inte sett Elliott i Europa tidigare var helt tagna efteråt och konstaterade leende att det här, det måste man göra om. Det är för tidigt att uttala sig om några tendenser eller trendbrott, men en tanke är uppenbar: Fortsätter det på det här sättet kanske Kulturgärningar i Sverige får utöka sin verksamhet och börja arrangera gruppresor till valda Elliott Murphy spelningar i Europa också !?!? Det finns, för er som bommat det, en offiiciell sida, för Elliotts bokare i Sverige: www.kulturgarningar.se !!!
Anders L Johansson: 2009-04-02 12:02		Det finns några ställen i Europa som man absolut inte vill bomma att se Elliott Murphy på. Platser där spelningarna av en eller annan anledning, i princip alltid gränsar till att vara »magiska.« New Morning i Paris är alltid en spelning man inte vill missa, kanske mest för att det ofta brukar handla om ganska känslomässiga affärer. Spirit of 66 i Verviers i Belgien är speciellt av helt andra orsaker. Gigen i Verviers brukar vara ett enda stort party som lockar »hard-core-fans« från hela Europa. Spirit of 66 brukar också blir riktigt långa spelningar. 2007 höll de på i 4 timmar och 20 minuter, 2008 varade det »bara« i 3 timmar och 10 minuter för att den 21:a mars i år klocka in på 3 timmar och 30 minuter med 37 låtar. Det finns förvisso andra platser som brukar stå lite över många andra och som lockar ut det bästa av Elliott och The Normandy All Stars, men det får vi ta när vi närmar oss de spelningarna i kalendertid. Jag hoppas dock att Elliott börjar utveckla en liknande relation till Sverige och att spelningarna här uppe låter tala om sig bland fansen i Europa. Vi är, om jag ska vara ärlig, på god väg efter den unika solospelningen på Big Ben i februari. Elliott har bland annat indikerat att han kan tänka sig att komma tillbaka och göra solospelningar igen 2010, om det finns intresse. Och solospelningar är ju inget han gör, egentligen ... Jag har ett alldeles för tydligt minne av att jag, efter ca 70 minuter, vände mig om och sa i mitt resesällskap Arnes öra: »Det här var inte många förändringar sedan New Morning förra helgen.« Tji skulle jag komma att få, och det med besked. Det skulle visa sig vara en hel del ändringar och tillägg och strykningar och jag vet inte vad. Faktum är att »Green River« INTE var med på den skrivna låtlistan, vilket måste vara första gången sedan 2003, sedan slank den väl med på ren rutin kan antagas. På grund av frun till ägaren av Spirit of 66 kunde vi inte stanna kvar över soundcheck, hon slängde helt enkelt ut oss. Jag insåg någonstans att hon med största säkerhet skulle passa bättre som begravningsentrepenör än att driva rock klubb. Iallafall med den relationen till sina avnämare. Jag har någon gång ironiskt sagt att alla IT-system är bättre utan användare men säg för guds skull inte det till madame Geron !! Jag tvivlar starkt på att hon har någon humor eller att hon kan stava till ordet IT. Hursomhelst, Xavier, Pierre och Fara från Frankrike blev kvar under förespeglingen att de jobbar för Elliott, vilket de ju i någon måtta kan sägas göra. Därför en hel del detaljer kring soundcheck kända även från den här »slutna« kvällen i Verviers. Det jobbades på »If Poets Were King« och »Moving Sky.« Den senare som varit föremål för genomgångar på soundcheck de tre senaste spelningarna efter en request av ett belgiskt fan en tid tillbaka. Nu blev det även världspremiär live för den också! Men den kanske allra största överraskningen på soundcheck någonsin (??) var att de gick igenom »My Way« två gånger !! Tyvärr fann det inte sin väg in i setlistan den här gången. Märk väl att Elliott gjort AC/DC:s »You Shook Me All Night Long« på soundcheck 2004 ... Huvudsettet innehöll egentligen inga större förändringar. »Something Like Steve McQueen« gled in på en naturlig plats i sammanhanget och »Change Will Come« lyftes från sin mer vanliga placering bland extranumren till tidigt i huvudsettet. »Rain Rain Rain« verkar ha funnit sin plats i låtlistan och ligger riktigt bra numera. Men, i Verviers, är det ofta extranumren som är huvudsaken i historien. »Doctor Of Mercy« inledde, som han för övrigt urpremiär på live i Uppsala i september 2008. Sedan följde den nya »What The Fuck Is Going On« som är Elliotts reaktion på finanskrisen. Tillsammans med »Rain Rain Rain« gör den att åtminstone jag tycker det ser riktigt lovande ut inför det kommande albumet i höst. »Moving Sky« var som sagt urpremiär och jag kan för mitt liv inte förstå var för han gjort låten tidigare. Med tanke på alla ord den innehåller så kanske jag kan begripa anledningen ändå. Det vore fel att påstå att »Off The Shelf« från albumet 'Murphy The Surf'-albumet dyker upp ofta, likaså »The Day After Valentine's Day.« Elliott gjorde Bob Dylans »I Want You« med kommentaren: »I wanna do a song for me since it is my birthday tour. I am not sure the band knows this one, but I used to play it a lot in 1966.« The Normandy All Stars blev minst sagt tagna på sängen. Olivier har spelat den tidigare med Elliott, bland annat 2003 i samma lokal. Den ligger även i en studioversion som obskyr singelbaksida från 2003. Alan greppade det hela ganska snart och föll in med trummorna medan Laurent hade uppenbara problem. Olivier uppfattade detta och ställde sig bakom Elliott med sin gitarr vänd mot Laurent för att visa vilka ackord han spelade. Låten igenom var Laurent 100% koncentrerad på Oliviers gitarr och spelade försiktig basgång efter vilka ackord Olivier spelade. »Losing It« gjordes på request från publiken, likaså »Sicily.« Det sägs att »(And That's Called) Insanity« också var urpremiär live, men jag är inte helt säker. Får nog kolla upp det lite mer, men vanlig kan den knappast beskyllas för att vara. »Like A Great Gatsby« från debutalbumet 'Aquashow' var det länge sedan jag såg på någon låtlista med Elliott överhuvudtaget. Sammanfattningsvis måste jag skriva att låtlistan lämnar mycket åt fantasin, åtminstone för alla utom Arne och jag själv som var på plats. 37 låtar blev det allt som allt och här är de: If Poets Were King / The Valley Below / O Wyoming / A Touch Of Mercy / Green River / Sonny / Something Like Steve McQueen / Pneumonia Alley / Change Will Come / How's The Family / Razzmatazz / Canaries In The Mind / You Never Know What You're In For / Last Of The Rock Stars - Shout / Rain Rain Rain / On Elvis Presley's Birtday / A Touch Of Kindness / And General Robert E. Lee / Diamonds By The Yard // Doctor Of Mercy / What The Fuck is Going On / Moving Sky / Somebodies Anniversary / Irish Eyes / Caught Short In The Long Run / On My Mind / Off The Shelf / The Day After Valentine's Day / I Want You / Drive All Night / Losing It / Come On LouAnn / Sicily / (And That's Called) Insanity / Like A Great Gatsby / Euro-Tour / Gloria Vad kan jag annat skriva: Elliott och The Normandy All Stars gör det onekligen svårt att undvika att ta med Verviers i Belgien i reseplanerna för 2010. Men innan tiden hinner dit, så spelar ju Elliott och The Normandy All Stars i Sverige i maj, 28/5 på Pusterviksbaren i Göteborg och den 29/5 står Elliott på Katalins scen, för tredje året i rad och avslutningsvis spelar de Kägelbanan i Stockholm
Anders L Johansson: 2009-05-13 11:32		Nu är det bara två veckor kvar, i princip, tills Elliott och The Normandy All Stars står på svenska scener igen. Av de rapporter jag fått så är de i toppform, och passade på att smyga in en dag i studio under den korta turnén i USA under april månad. Ambitionen är att det ska komma ett nytt album i september. Däremot blir inte liven, som ryktats släppas i månadsskiftet maj/juni klar. Jag har idag ingen information om när den kan tänkas släppas istället. Jag kommer att jobba alla tre spelningarna för Elliott och är det någon härifrån som tar sig till någon/några av de här gigen säg gärna hej. Vore kul att skaka hand med de man kommunicerar med på det här sättet i normala fall. Om nu någon bommat det spelar Elliott och NAS. 28/5 på Pusterviksbaren i Göteborg, biljetter på ticnet. 29/5 på Katalin i Uppsala, även där biljetter på ticnet. 30/5 på Kägelbanan i Stockholm, biljetter på www.sodrateatern.com. Kan också nämna att jag jobbar på att få till två solospelningar igen nästa vår någon gång. Ingenting är klart ännu, men det ser ganska ljust ut, iallafall för tillfället.
Johan Kronquist: 2009-05-14 00:04		Jag kommer till Pusterviksbaren. Ser mycket fram emot det. Har aldrig sett honom live innan. Men det blir nog du som får säga hej. Jag ser väl ungefär ut som på bilden, men förhoppningsvis med mer än linne på mig (kanske dags att byta bild...?).
peter nordgren: 2009-05-29 13:12		Kan man få en rapport från Eliott Johan ? I kväll blir det Eagles i Malmö men i morgon blir det Eliott på Kägelbanan i Stockholm,hoppas få träffa lite rootsiga mäniskor där.
Johan Kronquist: 2009-05-29 23:39		Tja, jag har väl, mer eller mindre, utlovat en recension, men har haft lite mycket privat och inte ens lyckats dra igång datorn förrän nu. Vad kan jag säga? Det var en förbaskat bra konsert. Jag är ingen Elliott-kännare (skicka era frågor till Anders!), men stod ändå där med ett fånigt, och bitvis, igenkännande leeende. Det mest fantastiska, i mina öron, är dock hans band. Ett extremt lyhört gäng. När de t ex gjorde Dylans »I Want You« gled de helt omärkbart och spöklikt in i melodin och gjorde den oumbärlig ännu en gång. Murphy är förstås en underbart snygg melodimakare (»Springsteen är bara en blek kopia«, som min sällsynt initierade och insyltade granne sa...) med texter som lockar och smeker och - och detta är sällsynt idag! - berättar en historia. Underhållande dessutom. Kan bara säga att tvekar ni i Stockholm inför att gå imorgon (lördag) så kan ni sluta nu.
Lista ämnen | Nästa sida Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg