Rootsy logo  
Rootsy logo

Recension
Fournier, Joe
Dirt Road Joyride
(Dusty Records)

Den senaste veckan har jag konfronterats med tre nya plattor inom så gott som samma område. Det handlar om amerikansk rotmusik som suddar ut gränserna mellan country, rock´n´roll, vit mans blues och lite till. Av de tre nya plattorna är det den här som framstår som mest trovärdig, roligast och ruffigast. Främst beror det på att den här artisten är uppvuxen i ett område på planeten där man talar och skriver på engelska, de andra två är från Sverige resp. Norge och vill låta som om de kommer från andra sidan Atlanten.

Joe Fournier är kanadensare och hans musik brukar jämföras med John Fogerty och Creedence. Lite missvisande tycker jag, för Fournier har mer humor än Fogerty och så svänger det mer om hans låtar.

Det är när man spelar en platta som den här, som man önskar att man såg artisten på en liten klubbscen istället. Fournier har turnerat i Sverige ett par gånger och är på väg hit igen. Jag garanterar att det blir minnesvärda kvällar.

Många av hans låtar har roliga och innehållsrika texter, t ex om hans gamla skrotbilar, flickvännens dåliga skivsamling och andra vardagliga problem. Det är träffsäkert och välformulerat. Här har vi en man som har varit med om det mesta, oftast på fyllan och oftast med sin musik som räddningsplanka.

I studion har han tydligen stått för det mesta av den instrumentala bakgrunden och hans gitarrspel är tungt och rufsigt som pälsen på en jycke utan hem. När han turnerar i Sverige i april har han hjälp av tre rutinerade svenska musiker från bl a Sweetwater och Remedies. Men det spelar nog ingen roll vad han har bakom sig – det är rösten, låtarna och den egna gitarren som gör att man inte tröttnar på den här plattan. Joe Fournier gör musik som är lätt att andas in.

/Rune Häger


 
Designad för IE6+. Ytligt testad med Opera 7, Netscape 7.2 och Mozilla FireFox. Webdesign Jens Olsson. ©2004 Rootsy.nu. Powered by Notepad, Apache, MySQL & PHP
Denna sida är designad till tonerna av White Stripes och Rodney Crowell.