The Dexateens kommer från osannolika Tuscaloosa i Alabama och spelar samma typ av charmig, slamrig, högljudd slashas-rock som Drive-By Truckers eller Slobberbone. En högoktaning mix av sydstatrock och punk med andra ord

1. Bill Fay: Life Is People 2. Dexys: One Day I’m Going To Soar 3. Saint Etienne: Words And Music By Saint Etienne 4. Bob Dylan: Tempest 5. Kristina Train: Dark Black 6. Rune Berg: Hølå 7. Tracey Thorn: Tinsel And Lights 8. Narum: Sol og regn og ælt 9. The xx: 2.0 10

Historien är värd att berättas. Hur Louie Ortega och hans tonårskamrater, i John Steinbeck-land, Salinas i Kalifornien, i slutet av sextiotalet bildade bandet The Omens och harvade runt på skoldanser eftersom de var för unga för att få spela på klubbar eller barer

»Black Bar Jukebox« är Allan Harris elfte album sedan debuten 1994. Med andra ord en väl etablerat och över hela kontinenten uppskattad artist

Countrysangerinnen Patty Loveless laget sitt første album titulert «Mountain Soul» i 2001 og solidifiserte med det sin status som USAs aller beste mainstream countrysangerinne

Jag har tidigare inte skrivit en enda rad om Richard Thompsons gitarrspel

Onsdagen den 15 april gav Richard Lindgren en unik konsert på St Gertrud i Malmö. Inför en entusiastisk publik spelade Richard Lindgren två set med låtar från sina fyra soloalbum, en rad helt nya sånger och några väl valda covers

Det är med stolthet som Rootsy.nu presenterar Willy Clay Band och debutalbumet »Rebecca Drive«

Black Praire är ett hobbyprojekt för tre medlemmar från The Decemberist och två andra kända Portlandmusiker, som startade 2008 och som släppte sin första platta »Feast Of The Hunters´ Moon« 2010. Black Prairie känns nu som mer än ett hobbyprojekt

Paal Flaata har under nästan 20 år visat sig vara en sångare av yppersta klass, tidigare med Midnight Choir och nu på egen hand

Ani DiFranco är något alldeles speciellt live, oavsett om hon uppträder med fullt band eller solo med akustisk gitarr. Anis solokonsert på klassiska Carniege Hall 2002 är en av hennes mest omtalade framträdande

För någon månad sedan skrev jag att det var julafton för alla bluesälskare när Magic Sams »West Side Soul« kom återutgiven i nytt remastrat skick. Vad ska jag säga nu då? Att julafton kommer flera gånger om år. I alla fall för bluesälskare

»Death and Love« är Richard Lindgrens elfte album sedan skivdebuten 1996 och det första sedan hyllade »Malmostoso« från 2016. Det har alltså gått några år och man kan förledas att tro att poeten legat på latsidan. Men så är det sannerligen inte

Norge har blivit platsen för några intressanta samarbeten. Vi har tidigare recenserat samarbetet mellan Mighty Sam McClain och Knut Reiersrud och nu är det dags att tycka till om samarbetet mellan Lazy Lester och Spoonful Of Blues

Livet består av paradoxer. Mark Erelli har kallats “the hardest working man in folk business” och vi vet ju alla att det (i bästa fall) är så man når resultat. Genom att jobba. Hårt. Och ge allt för sin konst

x

Vi har länge undrat vem som skulle överta Koko Taylors roll som den ledande kvinnliga bluessångerskan med det tunga, grova chicagobluessoundet. Några damer har genom åren försökt men inte riktigt räckt till. Kanske har vi efterträdaren här i Demetria Taylor

»Goodbye Butterfield« är Peter Gallway och Annie Gallups fjärde samarbete sedan 2010. Ett samarbete som för varje ny platta ser ut till att utvecklas och förstärkas. Jag imponerades av den förra, »Road To Red Point«, och jag imponeras av denna den nya, »Goodbye Butterfield«