Recension
Blandade Artister
The UK Sue Label Story Volume 3 – the Soul of Sue
(Kent)

Tänk att ha varit ung när det begav sig i London under sextiotalet: att kunna bläddra bland vinylsinglarna och leta efter Sue Records senaste omistliga släpp; att gå på Londons gator och känna pulsen; att spendera lönen på skjortor; att dansa till de senaste importsinglarna på Guy Stevens måndagsklubb; att diskutera samma musik med likasinnade tills morgonen gör sig påmind.

Men eftersom jag är född under åttiotalets andra år är detta endast dagdrömmar som iscensätts av »The UK Sue Label Story Volume 3 – the Soul of Sue«, en samlingsskiva sammanställd av kärlek till den amerikanska musiken starkaste beståndsdel samt ytterligare en hyllning till Guy Stevens livsverk som ansvarig för Sue Records.

De 25 låtarna på skivan kan måhända anses vara ren allmänbildning men trots det gnistrar det fortfarande stilfullt om de flesta: »Harlem Shuffle« med Bob & Earl inleder elegant och Lee Dorseys »Do-Re-Mi« är charmerande banal. Blåset på »Gimme, Gimme” med Z Z Hill och Irma Thomas ”Don´t Mess with My Man« är inträdesbiljetten till musikhimlen och under färden dit spelas »Night Train« med James Brown & The Famous Flames.

Sen står man där vid himlaportarna i väntan på att bli insläppt medan introt till Ike & Tina Turners »Am I a Fool in Love« ljuder någonstans i bakgrunden innan låtens härliga rytmer gör det omöjligt att kontrollera höfternas rörelse.

När så portarna öppnas börjar det hända djupa saker på riktigt: James Carr håller upp sitt blödande hjärta för allmän beskådan i »You Don´t Want Me« och på »That Did It« kan man riktigt höra hur Bobby Bland sjunker längre och längre ner i depressionens mörker.

Slutligen, precis innan det är dags att få returbiljetten stämplad, spelas de undersköna tonerna som är »What Did You Tell this Girl of Mine« medan O V Wright berättar hur hans vän svikit honom samtidigt som hans ilska sakta når kokpunkten.

Och nog är det bra så, ibland till och med riktigt briljant, men ändå står man åter på ändstationen något handfallen och undrar om resan som helhet verkligen var värd pengarna.

/Mattias Bergqvist