Recension
Hayden
In Field & Town
(Hardwood)

Fyra år efter det alldeles utmärkta albumet » Elk - Lake Serenade « så är äntligen kanadensaren Hayden Desser tillbaka. Mina förväntningar var ganska höga och inte blir jag besviken på det jag får höra. Att den stora förebilden fortfarande heter Neil Young går inte att ta miste på, men Hayden lyckas sätta en tillräcklig personlig prägel på sitt material för att jag ska tycka att det låter intressant. Möjligen att influenserna i någon enstaka låt skiner igenom alltför kraftigt, men på det stora hela håller låtmaterialet väldigt bra. Det ska också påpekas att han lyft in lite element av popmusik i några spår vilket gör att det inte låter så enformigt.

Hayden står för det mesta av instrumenteringen själv bortsett från att han får hjälp av några gästmusikanter på pedal steel, trummor och trumpet. Arrangemangen är sparsmakade, sången ligger nära lyssnaren och produktionen är luftig.

Som vanligt låter Hayden väldigt sorgsen på rösten, men jag tycker ändå med de inslag av pop och snygga blåsarrangemang som dyker upp i några låtar gör att han låter lite gladare än vanligt. Hayden lyckas bäst när han skalar av låtarna och får fram en ödslighet som fångar mig fullt ut. För när han sätter sig vid pianot blir han helt oemotståndlig. Men det är nog också framförallt för att Hayden lyckas variera sitt uttryck som gör » In Field & Town« till en högst njutbar bekantskap. Det ska också tilläggas att det här är ett album som växer för varje lyssning.

Från att ha varit en i mängden av lovande singer/songwriters bevisar verkligen Hayden med sina två senaste album att han är en artist att räkna med. Mycket bra!

/Johan Annetorp

Lyssna på Spotify