Recension
Stene
Better To Take A Stand
(Stene)

Stene Isacsson driver en krog på Hornsgatan i Stockholm. Här kan man prova 280 sorters whisky (för priser upp till 800 kr/cl) eller nöja sig med en god pilsner och njuta av bra levande musik på söndagskvällar.

Jag vet inte hur ofta Stene själv går upp på scenen, men nu har han släppt en platta för oss som har långt till Hornsgatan. Och han visar sig vara en svensk countryrockare med influenser från alla möjliga goda förebilder, inklusive Steve Earle och Delbert McClinton.
Han har själv knåpat ihop alla låtarna och emellanåt undrar man varför han ska behöva jobba på krogen kväll efter kväll.

I USA hade han turnerat året runt och visat upp sig på småklubbar och hak över hela kontinenten, tills han en natt hade haft flyt nog att spela på ett ställe, där det satt en skivbolagsgubbe i publiken. Sen hade det skrivits kontrakt, Stene hade fått chansen att släppa en CD med sina egna låtar och han hade fått spela på större ställen, vara uppvärmare åt tunga namn och hamnat på olika lokala listor med »Song For Frosty« eller »Washed Away In The Rain« och så småningom komma hem till Sverige och spela på KB i Malmö som huvudact med Lotta Wenglén som förband och alla skulle tycka det var kul att en svensk okänd artist hade lyckats få en del uppmärksamhet i det internationella rampljuset.

Nu blir det inte så. Stene stoltserar med en förnämlig whisykrog och låter musiken vara fritidssysselsättning. Och att det då låter så bra som det gör är värt en liten hyllning. Stenes röst, Surjo Benighs produktion, Janne Lindéns gitarrer och inte minst systrarna Bondesons kör, gör den här debutplattan värd att placeras i vilken skivsamling som helst.

/Rune Häger

Lyssna på Spotify