Recension
Wilson, Gretchen
Here for the Party
(Epic/Sony)

Visst är det glädjande att europeiska Sony storsatsar på en ung countrysångerska. Och ännu mer glädjande är att Gretchen Wilson är riktigt bra. Hennes debutskiva Here for the Party har sålt mer än en miljon exemplar i USA; Trisha Yearwood var den första kvinnliga countrydebutanten som lyckades med det och inte särskilt många har följt hennes exempel.

Och här i Sverige vevas Gretchen Wilson ”Redneck Woman” även på de tramstrendiga kabelkanalerna. Första gången jag såg videon fick jag dock en trist flashback. Med sina dansscener och sitt call-response av slagordet ”Hell yeah” påminde den om lanseringen av Billy Ray Cyrus. När vi slipper videons hurtfriska ikonografi, lyfter dock sången. Fräckt inlagda steellicks, taggtrådsgitarr och bluesmättad fiddle ger den kongeniala ramen för Gretchen Wilsons tolkning av countryns kvinnliga klassmedvetenhet.

Men även om den uppkäftiga attityden definierar Gretchen Wilson (titelspåret är också ett rough girls’ anthem), finns det utrymme för ömmare känsloutryck. ”When I Think About Cheatin’” ger en vacker hyllning till troheten, och i ”Holdin’ You” skapar Gretchen Wilsons lite raspiga sång en både stark och spröd expressivitet.

Gretchen Wilson visar också oförfalskad kärlek till countryn. Det är mer steel och tyngre gitarrer än på många nya skivor från Nashville, och hon integrerar skickligt den traditionella countryns dragning åt bluesen. Men kanske är Gretchen Wilson fortfarande en aning oslipad som sångerska. Hon kan bli lite småbröligt onyanserad, ungefär som Kelly Willis innan hon fann sitt eget uttryck.

/Magnus Eriksson