Recension
Walker, Seth
Seth Walker
(Hyena)

Seth Walker är en traditionell bluesgitarrist. Han söker sig bakom den moderna citybluesen till ett mer avskalat uttryck. Han spelar med starkt vibrato, men också reducerat sustain. Tonerna träs som på band, den ena distinkt efter den andra; de skapar aldrig några clustereffekter. Det är mycket Jimmy Reed och Earl Hooker, mer robust känsla än elegans. I något spår ekar det också av Elmore James.

Sången är på samma sätt nertonad, eller basal. Seth Walker litar på låtarna, rösten blir ett medel att förmedla låten, inte att lyfta eller förvandla den.

Kompet understryker den grundläggande bilden. Rytmsektionen släpar sig fram, pianot (i några spår hörs Floyd Domino) driver på musiken mer än ger den karaktär. Behövs något mer massivt lägger Walkers organist ut tunga B3-mattor.

Det är den övergripande tendensen, men i »2 Feet Left to the Ceiling« närmar sig Seth Walker och hans grupp ett jazzigare uttryck med Ephraim Owens torrt atmosfärskapande trumpet och tillbakalutad sång i jazzbluesens anda.

Det är en tilltalande attityd. Seth Walker sätter sig aldrig på materialet, han försöker inte byta hudfärg med rösten och hans gitarrbriljans är av det stillsammare slaget. Det gör honom också till en paradoxalt personlig röst på den samtida bluesscenen.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify