Recension
Born 53
Contender
(Big Note Records)

Jag känner mig lite brydd här.

Born 53 ses tydligen på olika bluesscener då och då. Och presenteras som ett svenskt bluesband här och där.

Men vad jag hör på nya plattan »Contender« är närmast ljus och lätt californienrock, countryrock med Eaglesinfluenser och en och annan låt i ljusblå popkostym. Och jag hör instrument som sällan eller aldrig brukar höras i bluesband, dragspel och lapsteel till exempel. Texterna har inte heller något som påminner om bluesens.

Så jag förstår inte riktigt att andra lyssnare fokuserar på det som hörs minst. Vad gör jag för fel, som upplever Born 53 som ett band på solsidan? Äh, jag bryr mig inte. Jag gillar det här, det är hur bra som helst, vad man än vill jämföra med.

Här finns låtar av Dylan, Ray Davies och Warren Zevon. Men bandets egna låtsnickrare Anders Lindh och Hans Birkholz kan också konsten att skapa melodislingor som fastnar. Birkholz gör sina till instrumentala uppvisningsnummer, där han briljerar på olika typer av gitarrer. På Lindhs låtar sjunger Birkholz med tjejduon The Bornettes som en utmärkt bakgrund. Det är hur snyggt som helst.

Det ska bli spännande att se hur Born 53 utvecklas, vilka vägar de tar, var de hamnar publikmässigt, när radion upptäcker dem och när de börjar betraktas som ett moget rockband med både popinfluenser, countrystänk och ja för tusan då – kanske en skvätt blues i bagaget.

/Rune Häger