Recension
Malmqvist, Tom
Fish in a tear
(BonnierAmigo)

Ni män som har svårt att köpa en skiva med en naken man i badkaret, tänk om.

Sanningen är att vi inte haft ett sådant svenskt countryhopp sedan Christian Kjellvander.

Första gången jag hörde Tom Malmquist var på releasefesten för ”Fish in a tear” på Debaser. Då hade jag ett par dagar tidigare hört Toms musik benämnas ”popcountry”. Det är fel. Det här är country, varken mer eller mindre, med ett alt. framför, om man så vill.
Sophie Rimhedens fjäderlätta produktion innebär inte i sig att det handlar om popmusik, men däremot handlar det om finstämt porlande bäckar och trädsus.

Musiken har inslag av alla tänkbara countryattribut, mandolin, munspel, banjo och tvättbräda… Det känns skitigt, ruffigt men samtidigt modernt. Du bokstavligen hör Toms maffiga mustasch. Och jag jublar.

Tom Malmquist framstår som en multitalang som, när han inte sjunger, designar gitarrfodral, innehar ett hockey- världsrekord, är litteraturvetare och släpper en diktbok om den manliga machokulturen inom hockeyvärlden. Låten ”The mighty one” är en ren uppgörelse med en idag förlegad papparoll, om Toms egen pappa som är känslomässigt frånvarande. Och man får känslan av att det inte bara är papparollen, utan hela mansrollen som är i fokus.

Ironiskt nog vet jag flera män som kommenterat omslaget, där Tom ligger naken i badkaret. De menar att nakenheten känns besvärande. Som att han kommer för nära.

Texterna är det som berör mest. Låten ”Wood” är minst lika gripande som den betydligt mer omskrivna ”The mighty one”.

Sjunger på skivan gör också en ny svensk country-/folk sångerska, Jani. Tillsammans med Tom känns Jani, förutom Anna Maria Espinosa, som Sveriges mest intressanta sångerska. Det ska bli spännande att höra mer från henne.

Se till att killen kommer på export, någon. Den här plattan snuddar på gränsen till fem stetsonhattar.

/Sabina von Greyerz