Recension
Knopfler, Mark
Shangri-La
(Mercury)

Tricky. Bitvis är det som att vada genom frukostvälling, så segt, ointressant och mesigt är det. Men rätt vad det är kommer det en fantastisk låt, där Knopfler jobbat med både text och musik. Som »Back To Tupelo«, hans hyllning till Elvis där versen låter som en av Dylans gamla ballad-stölder och där han sjunger med verklig känsla. Eller den udda »Song For Sonny Liston«, där han för en gångs skull höjer tempot ett steg. Och »Stand Up Guy«, med fina gitarrer, där Knopfler liknar Bush vid kvacksalvaren i en medicine show är en pärla, liksom anti-Irak-låten »Don´t Crash the Ambulance«.

Men som sagt, det är 14 låtar, mycket välling, tassande gitarrer och en produktion där varenda dammkorn ligger på plats. Till skillnad från när Dylan härjade i Shangri-La-studion på sjuttio- och åttiotalet…

/Christer Olsson

Lyssna på Spotify