Recension
Blandade Artister
Wardell Quezergue Strung Out: The Malaco Sessions
(Goldmine)

Vi lyssnade aldrig på den här skivan.

Kommer ihåg att jag försökte förklara vad Wardell Quezergue skapat och åstadkommit i rollen som producent. Men jag kunde inte uttala hans efternamn, kunde enligt dig inte säga det på rätt sätt så när skrattet lagt sig pratade vi om annat.

Sådana är de små, små saker och bilder som jag försöker pressa fram, som jag vill pressa fram, som jag för alltid vill minnas; funderingar och minnen kring de senaste dagarna.

En hjärnaktivitet som får mig att slappna av. En hjärnaktivitet som får mig att med hjälp av dessa ord forma meningar som har betydelse. Om kärlek. Om romantik.
Istället för den här skivan lät vi Tindersticks ta över våra liv på natten, i mörkret, sådär lagom berusade och berusande, med lite vin kvar och två eller tre Camel i paketet. Nog var det bra så. Men just nu önskar jag att vi just då skulle ha lyssnat på de här låtarna. För jag vet inte när jag får träffa dig igen.

Jag vill ju att alla ska få uppleva det romantiska skimmer som värmer kroppen då C. P. Love sjunger »I Found All These Things«, att alla ska förstå hur odödligt vacker »You Need Me« med Joe Wilson är och att alla ska höra den känslostorm som Peggy Scott piskar fram tillsammans med Jo Jo Benson i duettmästerverket »Can’t Find Love«.

Också de olyckliga kompositionerna, de som jag hur lycklig jag än må vara alltid håller närmast hjärtat finns representerade bland dessa 20 låtar. Som den tidigare outgivna »I Never Thought« med the Barons där våndan sätts i fokus genom några enkla ord och ett utmärkt stråkarrangemang.

Men för dig ville jag spela »Getting Weaker by the Minute« med Louis Hayward, även den en tidigare outgiven pärla, och Joe Johnsons »Perfect Love Affair«, eftersom han uttalar titeln som »Poifick Love Affair« vilket inte bara är oerhört roligt utan minst lika charmerande.

Charmerande är också att Allen Toussaint ska ha beskrivit Wardell Quezergue som »the Creole Beethoven«. Säkerligen är det befogat. Precis som det är att kalla Quezergue för ett geni och denna skiva för en nödvändighet om du som jag tycker att det ibland känns som om tiden står still men ändå går alldeles för snabbt.

/Mattias Bergqvist