Recension
Oddjob
Luma
(Amigo/BAM)

Svenska Oddjob har lyckats med det som de flesta jazztraditionalister bara kan drömma om. Att locka en ny ung publik till sina spelningar och sina plattor. Oddjob arbetar lika bra i klubbmiljö som på den inrökta jazzklubben. Peter Forss (bas), Daniel Karlsson (piano), Per ”Ruskträsk” Johansson (saxofon), Janne Robertson (trummor) och Goran Kajfes (trumpet) är alla bland de bästa på sin respektive instrument och mycket meriterade. Så när de spelar tillsammans lägger de ribban högt. Det är ovanligt att så starka instrumentalister kan låta så mycket som en enhet som Oddjob gör, helheten blir alltså hela tiden större än de enskilda beståndsdelarna.

Egentligen har inte mycket hänt om tittar tillbaka på deras tidigare plattor, men deras nyfikenhet gör att den luftiga moderna instrumentaljazzen känns som en ständigt pågående resa framåt. Öppenheten för annan musik än jazz är mycket tydlig och kanske är det där hemligheten till deras attraktionskraft över generationerna finns.

För precis som på deras två föregångare finns här en mycket väl vald cover. På den självbetitlade debuten gjorde man Jimi Hendrix ”Third Stone From The Sun” på uppföljaren ”Koyo” tolkade man Kraftwerks ”Man Manchine”. Den här gången gör Oddjob King Crimsons ”Moonchild”. Oddjob har blivit Gramminominerade två gånger och vunnit utmärkelsen vid ett tillfälle. ”Luma” bör ha goda chanser att belönas också.

/Anders Sundin

Lyssna på Spotify