Recension
Sweeney, Sunny
Heartbreakers Hall of Fame
(www.sunnysweeney.com)

Hon gör »Mama’s Opry« bättre än Iris DeMent. Hon gör »East Texas Pines« bättre än Libbi Bosworth. Och hon matchar även Audrey Aulds original av den underbara »Next Big Nothing«. Fast där haltar jämförelsen. Audrey Auld sjunger långsamt, Mick Albeck lägger in sorgmodiga fiddlelicks och Bill Chambers broderar nästan lite förstrött med sin gitarr, eller uppgivet som för att understryka textens luttrade insikt. Sunny Sweeney drar däremot på för fullt, med självmedvetet trotsig frasering som för att understryka stoltheten i att »No one knows my name in Tennessee«; jag kan inte låta bli att tänka på Chris Walls »I’d rather be a fence-post in Texas, than the King of Tennessee«. Och pickingen är förstklassig, hela tiden på hugget som om det bokstavligen gällde allt eller inget. Lars Albrechts ettriga licks och tungt mullrande solo, Tommy Detamores expansiva steelackord, Casper Rawls uppstämda gitarr: allt är ypperligt, djupt expressivt och tekniskt drivet.

Så är också den unga texanska sångerskan Sunny Sweeneys egenproducerade album »Heartbreaker’s Hall of Fame« en av de mest övertygande countrydebuter jag hört på länge. Hon öppnar med en nyskriven sång av Jim Lauderdale. Pickingen sitter direkt och banar snyggt väg för Sunny Sweeneys lätt nasala och alldeles oemotståndliga röst, när hon tacklar ett av countryns eviga teman: den erotiska minnesförlusten, frivillig eller inte.

Som framgått väljer Miss Sweeney sina covers med snille och smak, men hon är också en suverän låtskrivare i egen rätt. »Ten Year’s Pass« tolkar den eviga skräcken för återvändandet. Minnena från uppväxtens Small Town America tränger på och får kontur i en stark melodi och fantastiskt växelspel av gitarristerna. Titelspåret har allt det som gör en countryklassiker: sviken kärlek, luttrad humor, stilrent bashing av det skapelsens tillkortakommande som kallas män, och ännu en gång utsökt picking. I »Slow Swinging Western Tunes« flödar å andra sidan romantiken.

Ja, vad finns att tillägga? För att misshandla Ekelöf: Endast som vittne är människan till. Tag och köp. Ty Sunny Sweeney har gjort en makalöst bra skiva. »No one knows her name in Tennessee«? Kanske det.

/Magnus Eriksson