Recension
Clement, Cowboy Jack
Guess Things Happen That Way
(Dualtone/Playground)

Har ett svagt minne av att jag en gång ägt Cowboy Jack Clements första solo-LP, men att jag gjorde mig av med den för att jag inte klarade av arren på låtarna.

När jag hör hans andra soloskiva på över 25 år förstår jag varför.

Jack Clement är helt enkelt mannen som gör vad som faller honom in.

Ibland blir resultatet utsökt, som i en mjuk calypsodoftande ”Guess Things Happens That Way”, en rockig, stompig version av Stones ”No Expectations” med både fiddle och rå gitarr, den Marty Robbins-färgade ”There Ain´t A Tune”, komplett med körer och fioler ”It´ll Be Me” med saxar och tydlig Jerry Lee-stämpel.

Fast det är också tydligt att Clement har en förkärlek för den sortens ooh-ande Jordanaires-körer som förstörde så mycket av 50- och det tidiga 60-talets country. Här dyker de upp i bl a ”Dreaming My Dreams With You” och fina ”Trapped In An Old Country Song”. Och när han plockar in polkadragspel i novelty-låten ”Drinking Carrot Juice” och drar på med full cirkusorkester i avslutande ”Off To Join the World” så vet jag inte längre…

Men det är otroligt att den ärrade 73-åringen fortfarande har en sån fantastisk röst, och låtar som ”S-E-R-I-O-U-S-L-Y” borde absolut ha varit hits när det begav sig.

Slutintrycket är ändå att detta är en lågmäld, tillbakalutad och otroligt charmig skiva med en sorts country som helt enkelt inte görs längre.

/Christer Olsson