Recension
Ulisse, Donna
Livin Large
(Billy Blue Records)

1991 gav Donna Ulisse ut en av det tidiga nittiotalets bästa skivor i Nashvilles mittfåra, »Trouble at the Door«. Sedan hände det inte så mycket. Inte förrän sexton år senare, då Donna Ulisse gav ut bluegrassalbumet »When I Look Back«. Och nu kommer hennes tolfte skiva i bluegrasstraditionen, »Livin’ Large«. Det är också den tredje skivan som Doyle Lawson producerar med henne.

Och den är lika bra som de tidigare elva, eller tolv om vi räknar in »Trouble at the Door«. Donna Ulisses röst är starkt uttrycksfull och bärkraftig. Hon omger sig alltid med förstklassiga musiker, och hennes låtsnickrande är i nivå med det bästa i traditionen. Och stämsången är just så precis och ömsesidigt lyhörd som stilen kräver.

Lyriskt varierar Donna Ulisse traditionens skilda motiv, från den klassmedvetna dirt farmer-hyllningen »Gray Rock, Red Clay Land« via den nostalgiskt skimrande »Maggie Valley Home«, den old timey-doftande moraliteten »Livin’ Large in a Little Town«, gospelsångerna »Don’t Bury this Bible with Me« och Loretta Lynns »Harp with Golden Strings« till löftet om att det alltid finns en morgondag när fanskapet till man stuckit, »Always Tomorrow«.

Alltså ännu ett mästervek från Donna Ulisse. Här finns inte en svag punkt, inte en överflödig sekund. Det är fulländad bluegrass.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify