| |||||||
Recension
Andersson, Su
Brave
(Roots and Ramblers)
Su Anderssons debutalbum ”Train Stories” (2020) var en mycket lyckad samling låtar om en resa i americanaland. Med sitt nya album ”Brave” har Su Andersson väsentligt breddat sitt musikaliska uttryck. Som för många andra har pandemin begränsat möjligheten till att möta medmusiker och publik. Detta till trots, eller kanske tack vare, är hennes nya album en imponerande samling egna låtar som i jämförelse med förra albumet är både djärvare och mer varierade.
Liksom debuten är ”Brave” samproducerad med Henning Sernhede som också suveränt trakterar en diger hoper instrument av olika slag. Inledande ”Japanese Tea” med en lättgnolad melodi är en låt som mest avviker från övriga, inte helt olik Paul McCartneys ”English Tea”. ”Scissors” är en till både text och vokalt framförande självsäker, uppkäftig låt där Maja Granberg bidrar med fint vokalt stöd. Min personliga favorit är ”Bread and Butter” där Su Andersson visar sin begåvning att måla upp en berättelse ur vardagliga betraktelser. Ryan Edmonds kornettsolo här är utsökt. Titellåten ”Brave” är kanske också en slags programförklaring vad Su Andersson vill med sin musik; ”I do the things that I love, Let's do the things that we love”, i vilket fall är titellåten hennes i mitt tycke mest berörande.
Su Andersson har hittat sitt musikaliska landskap och sjunger med en känsla och övertygelse som får mig att tro att hennes nästa album; the difficult third, kommer att bli väl så spännande att få höra.
/Lars Svensson