Recension
Blevins, Leah
First time feeling
(Crabtree Records/Thirty Tigers)

Leah Blevins är en ny bekantskap för mig. Hon har tydligen gjort en del egenproducerat tidigare, men »First time feeling« är hennes första fullängdare. Hon kommer från Eastern Kentucky, från Sandy Hook, samma stad som Keith Whitley; »Sandy Hook’s claim to fame«, som Leah Blevins uttrycker saken i en intervju.

Hennes musik är mångfasetterad. När hon drar mot ett tyngre americanauttryck kan jag för egen del tycka att det blir en aning onyanserat. Trumkompet i den inledande »Afraid« verkar mest motiverat utifrån en önskan att överrösta en högljudd publik, och ett sådant syfte behöver ju inte avspeglas på ett studioinspelat album.

I andra sånger kan arrangemangen dra åt ett kammar- eller kyrkomusikaliskt håll med klassisk violin och orgel. Men countrygrunden finns där hela tiden - i melodierna, arrangemangen, Leah Blevins lätt navigerande frasering, den ödestyngda lyriken.

En sång som »Little birds« börjar i ett idylliskt bröllopsminne, men det fogas in i en väv av hemligheter och skuldtyngt medvetande som påminner om Matraca Bergs mytiskt laddade mästerverk »Appalachian rain«.

Ofta pendlar Leah Blevins lyrik mellan gränstillstånden. Lyckan är aldrig given, den kan alltid sprängas av mörkret.
Och bortsett från några i mina öron alltför oxliknande trummarrangemang är Leah Blevins fullängdsdebut övertygande.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify