Recension
Farris, Mike
Silver & Stone
(Compass Records)

Förra skivan »Shine for all the people« renderade Mike Farris en Grammy för bästa roots-gospel-album. Det var 2015, och under Grammy-galan berättade Bob Dylan hur Sam Cooke svarat när han fått beröm för sin vackra röst: ”…voices ought not to be measured by how pretty they are. Instead they matter only if they convince you that they are telling the truth.»

Mike Farris uppfyller båda kategorierna. Efter skivorna «Salvation in Lights», live-plattan «Shout!» och «Shine for all the people» bäddar Tennessee-sonen in sin gospel i rötternas Sam Cooke och Al Green, med Willie Dixon på nya skivan Silver & Stone. I legendariska Hillbilly Central i Nashville har Farris samlat ett högoktanigt gäng musiker som med soul-hjärtan, blues-kroppar och R&B-blod destillerar fram essensen ur söderns alla smaker; Brother Paul Brown delar Hammond med Reese Wynans och Joe Bonamassa gästar på «Movin me». På «Silver and Stone» har Farris filat bort kanterna, frilagt svärtan och hoppet i den röst, vars diamantborrs-twang klyver kyrkbänkar och smälter förhärdade hjärtan.

«Silver & Stone» är en hyllning till Mike Farris fru sedan 23 år tillbaka, Julie, och inledande Farris-originalet «Tennessee girl» är tillägnad henne. Mavis Stapels får också en låt. Såklart. «Silver & Stone» syr ihop Farris tider och hans original mäter sig väl med tolkningarna av Bill Withers och Willie Dixons låtar. Mike Farris har god hand med Sam Cookes arv och gör också hans «I’ll Come Running Back To You" som sista låt på skivan. ”Can I get a witness?” undrar Farris i egna låten. Ja, det är bara att börja räkna. Och så ett par visdomsord på vägen ur albumets första singel Golden wings: ”Listen up child, don´t run so wild, when you racing cross the time, you now things gonna be what they are…And only you can know what makes your garden grow.”

Mike Farris odlar sin trädgård och sprider sin gospel långt bortom kyrkbänkarna.

/Magnus Östnäs

Lyssna på Spotify