| |||||||
Recension
Love Light Orchestra, The
The Love Light Orchestra
(Blue Barrel Records)
Redan namnet på bandet skapar associationer till rhythm & bluesens 50- och 60-tal. Bobby Blands ”Turn On Your Love Light” är ett alldeles utmärkt riktmärke för vad detta Memphisband gör idag. Gospel- och swinginspirerad Big Band Blues med huvuddelen av sitt arv hämtat från just Memphis.
Det är också från Memphis medlemmarna i The Love Light Orchestra kommer. Men The Love Light Orchestra är också ett band som består av medlemmar som hämtats från olika andra band. Eller ja, så är det väl. Man spelar helt enkelt i olika konstellationer lite då och då. Sångaren John Nemeth har sitt eget bluesband och en stadig utgivning av plattor med det bandet. Är relativt ny memphismedborgare efter ett antal år på västkusten med Junior Watson och Anson Funderburgh. Med en kraftfullt mjuk sångröst gör John ett bra jobb med de klassiska spår som bandet har valt att plocka upp till denna liveplatta, inspelad på Bar DKDC i Memphis. John Nemeth klarar fint att vandra från de lite djupare bastonerna till de lite högre attackerna. Det gör han bra till exempel i Percy Mayfields ”Please Send Me Someone To Love”.
John Nemeth kompas av ett namnkunnigt gäng medmusiker med Joe Restivo på gitarr, Tim Goodwin på bas, Earl Lowe på trummor och Gerald Stephens på keyboard. Namnkunniga både inom den akademiska musikvärlden och inom gruppen studiomusiker och turnébandmedlemmar. Joe Restivo är en lysande gitarrist och kan sin B. B. King, som han inte minst visar på ”Bad Breaks”, eller sin Wayne Bennett som på Bobby Blue Blands ”I´ve Been Wrong So Long”. Den lite snabbare ”Lonesome & High har både solo från Joe och från Gerald Stephens på piano. Snyggt sammanflätade.
The Love Light Orchestra har ett femmannablås bestående av Marc Franklin, Scott Thompson, Art Edmaiston, Jason Yasinky, and Kirk Smothers. Kända från bland annat The Bo-Keys och otaliga spelningar i Memphis med omnejd. Det är ett sound som är så mäktigt och välkänt, som hämtat från studios i Memphis och Muscle Shoels. Precis så som det ska låta.
De avslutar albumet med en eldig tolkning av Al Greens ”Love & Happiness”. Deras nya arrangemang av sången är lite mer svängigt bluesig med möjlighet för hela bandet att ta plats.
Och så är det genomgående. Hela bandet tar plats. Skickliga hantverkare i det stora och det lilla. I solon och i komp. Riktigt bra blir resultatet.