Recension
Blue Note All-Stars
Our Point Of View
(Blue Note)

Blue Note All-Stars är Ambrose Akinmusire trumpet, Robert Glaser piano, Derrick Hodge bas, Lionel Loueke gitarr, Kendrick Scott trummor och Marcus Strickland saxofon. Var och en stjärnor på sitt instrument och med egna framgångsrika karriärer på jazzens stora skivbolag Blue Note.

Som stjärnor på egen hand kan ibland frågan om förmågan att underordna sig andra frontfigurer är så väl utvecklad. Förmågan att lyssna in och ge ett understöd som höjer både delarna och helheten. Nu är dessa musiker väl medvetna om detta förhållande då de alla under sin resa uppåt i karriären har fått lära sig att vara ett understöd i första hand. Sedan mer och mer ta eget ansvar fram till det egna bandet bildades.

Här har alla fått välja ett eller två egna spår att framföra. Vilket ger albumet en omväxlande framtoning. Sedan har de valt ett spår av Wayne Shorter, ”Witch Hunt”, och dessutom bjudit in två äldre stjärnor att medverka på Wayne Shorters ”Masquelero”. Dessa båda stjärnor är just Wayne Shorter och Herbie Hancock. Ett verkligt mästarmöte.

Blue Note All-Stars bjuder på modern frijazz av främsta märke. Vore konstigt annars. Bandet bildades för att fira Blue Notes 75 årsjubileum. Ett band som bygger sin existens på ett öppet sinne, med en förmåga att lära och lära ut, ett lyssna och ett låta sitt instrument tala. Både för sig självt och tillsammans med andra.

Blue Note har under sina 75 år varit ett hem för många av de allra största inom jazzen. Det finns ett arv och historia att förvalta. Utan att kvävas. De är alla musiker i nuet. Alla med en vilja att bidra till att jazzen utvecklas. Där utmaningar skapar storhet.

Denna dubbla CD bjuder på en blandning av uttryck. Instrumentella inlägg med personlig touch blandas med gemensamt intensivt driv. Det finns också en tydlig koppling mellan afrikansk inspiration och afrikansk-amerikansk musikutveckling. Det hela startar med Kendrick Scotts fina ”Cycling Through Reality”, som följs av Sticklands lyriska tenorsaxofon i ”Meaning” och som sedan följs av det mystiska anslaget i ”Henya” med enbart Akinmusires trumpet och Derrick Hodges bas. Mot slutet av CD nummer 2 dyker Lionel Loueke upp med vokala inslag i både ”Message Of Hope” och ”Freedom Dance”.

Det hela avslutas med en hyllning till Bruce Lundvall, denna legendariska Blue Note-president, i ”Bruce, The Last Dinosuar”. Bättre hyllning än så kan man inte.

/Staffan Solding

Lyssna på Spotify