Recension
Serrat, Joana
Dripping Springs
(Loose Music/Rootsy)

Joana Serrat har stundtals känts som en americanans Enya – för all del kompetent men med en tendens att premiera atmosfär framför musikaliskt kött.

På »Dripping Springs« gör artisten gemensam sak med Israel Nash, som såväl producerar som lånar ut sitt band. Det är ett klokt samarbete som skänker katalanskans musik välbehövlig stadga.

Sångerna här är mjuka, fortfarande trolskt drömska men också spänstigare och mer öppna för yttre influenser. Det ger ett fint balanserat album, mer distinkt i sin framtoning än föregångarna.

Visst finns petitesser till anmärkningar, som att språkförbistringen inte alltid gör lyriken tjänster, eller att den eftersträvansvärda uttrycksfullheten stundtals framstår som ansträngt svepande.

Men »Dripping Springs« är alltjämt Serrats bästa försök. Målmedvetet krängande på vägen framåt ljuder det allra oftast alldeles självklart.

Tidigare publicerad på: markandersson.wordpress.com

/Mark Andersson

Lyssna på Spotify