| |||||||
Recension
Earle, Steve
So you wannabe an outlaw
(Warner)
Fjolårets ospännande samarbete med Shawn Colvin, och den svajiga bluesutflykten »Terraplane« tillhör knappast Steve Earles större stunder. Tredje försöket på lika många år torde enligt det gamla talesättet råda bot på trädan.
Visst innehåller »So you wannabe an outlaw« också lovvärda ansträngningar. »Fixin’ to die«, titelspåret och »The firebreak line« är fina stycken slitstark rock. Annat, som »Goodbye Michelangelo« och »News from Colorado« bär artistens särpräglade sinne för hjärtslitande minimalism.
Fina komponenter till trots får Steve Earle alltjämt inte riktigt ihop koncepten den här gången heller. Sångerna här bråkar med den laglösa countryns troper. Men den attitydstinna countryrocken framstår i sitt motstånd lika ofta uddlös och konstlad.
»So you wannabe an outlaw« lär inte dela några läger. Waylon Jennings punkterade outlaw-resonemangen med »Don’t you think this outlaw bit’s done got out of hand« för dryga fyrtio år sedan – där gör Earles album varken till eller från.
Drabbar gör det istället i de nedtonade ögonblick som här skvallrar om att laglöshet, för en hopplös romantiker, är detsamma som ensamhet.
Tidigare publicerad på markandersson.wordpress.com