| |||||||
Recension
Handsome Family, The
Unseen
(Loose)
Första gången jag hörde The Handsome Family var när en arbetskamrat tipsade om ”The Bottomless Hole” från albumet ”Singing Bones” 2003. Vilket ju inte precis var deras första album. Och det blev definitivt inte det sista jag lyssnade på av den mycket speciella duon, de äkta makarna Rennie och Brett Sparks.
”Unseen” är parets tionde studioalbum sedan debuten med ”Odessa” 1995. Och mycket är sig likt. Rennies fantastiska, underfundiga texter om dagsaktuella upplevelser och långväga funderingar förpackas i musik av Bretts nattliga pusslande bland toner och instrument. Det magiska landskapet kring Albuquerque, New Mexico där coyotes ylande bildar nattlig fond tillsammans med svärmarnas närmanden är deras vardag. Där tjugodollarssedlar blåser upp i ansiktet på Brett under en sandstorm på en parkeringsplats, som det berättas om i det inledande spåret ”Gold” på det nya albumet ”Unseen”.
Och det handlar också mycket om det osynliga. Osynliga historier, människor och platser. Surrealistiskt betraktade och förmedlade i ljuset av det obskyra och det glömda. Reflektioner som reflekterar en sinnevärld placerad i ett magiskt ingenmansland fyllt av vardagliga människor och deras vardagliga och minde sannolika livsöden.
The Handsome Family har funnit ett musikaliskt språk som de är synnerligen ensamma om. En speciell form countryamericana kopplat till en lyrik som är säreget personlig. Framförd av Brett med en sångröst som är grovt mullrande men samtidigt bär en lätt gnällig nasal klang.
Undrar om inte ”Unseen” är ett av deras mest tillgängliga album. Melodiöst och väl arrangerat. Med fingertoppskänsla placerar Brett instrumenten från egen hand tillsammans med väl valda gästmusiker till en varierad komposition av sånger. David Gutierrez spelar mandolin och dobro, Alex MacMahon gitarr och pedal steel och Jason Toth trummor. Dessutom bidrar Rennie med banjo och autoharp, och tillsammans med Brett gör hon en underbar duett i ”The Sea Rose”. De lockande ropen går inte att förbigå.
Kan inte låta er komma undan den alldeles speciella ”The Silver Light”:
There is no day or night in the forest of slot machines, flashing lights and cigarettes, free refills on your drink.
But if the golden deer of luck never leaps the black jack felt, past old men with their oxtygen feeding quarters to the slots,
Will you see the silver light? Can you see the silver light? Can you see it hiding there in your empty hands?
Beefy nachos, chicken wings, all you can eat buffet.
A bar shaped like a racing car, neon glow stick in your drink.
And if the angels never come, soaring down on
golden wings to anoint your shaking fist with a pair of paper kings,
Will you see the silver light? Can you see the silver light?
Can you see it shining there in your empty hands?
När första avsnittet i den första omgången av TV-serien ”True Detectives” inledde med The Handsome Familys ”Far From Any Roads” öppnades en helt ny värld. För både Brett och Rennie, och övriga världen. Det var precis vad den behövde.