Recension
Zetterberg, Sven
Something for everybody
(Gamlestans Grammofonbolag)

Sven Zetterberg har rört sig i gränslandet mellan blues och soul i dryga fyrtio år nu. Han gräver där han står, vrider och vänder på gamla låtar, skriver allt känsligare nya egna låtar och släpper igenom större och större korn av rock, gospel, pop och rockabilly. Möjligen avspeglar det sig även i skivans titel. Här finns något för alla.

Jag anar att de flesta av hans fans föredrar när han går mot blues, men jag har alltid varit svagare för den souliga sidan. När han så inleder nya skivan med en fullständigt knäckande version av Solomon Burkes ”Cry To Me” får jag ytterligare vatten på min kvarn. Zetterberg har Sveriges bästa soulröst. Vi får mer strålande southern soul i ”Once In A While (Is Better Than Never At All)”, ”Writer´s Block” och ”The Small Talk Days Are Over”. Alla snyggt uppbyggda med kör, gitarr och blås och gästade av Elin Ruth.

Zetterbergs och Anders Lewéns gitarrspel tar mer plats och sätter tydligare prägel på de mer bluesbaserade låtarna. Elegantast och bäst är Larry Davis ”Walk Out Like A lady” och egna låten “Don´t Ever Leave Me”. I ”Do We Get To Play At Fashing Now” gör de instrumental jazzfunk och i “Mathilda”, Cookie and The Cupcakes hit från 1959, spelar de lika avslappnat självklart släpande swamp pop från Louisiana.

Ett skivsläpp med Sven Zetterberg är i regel också ett utmärkt tillfälle att komplettera sin skivsamling. Det finns allt som oftast en cover eller två av en artist eller från en skiva som gått mig förbi. Letar man dessutom upp några av de intervjuer han ger dyker det upp ännu fler tips i och mellan raderna. Jag har precis införskaffat skivor med Larry Davis, Johnny Young och Jimmy Dawkins. Fina grejer.

I en rättvis värld skulle Sven Zetterberg vara en av Sveriges mest kända artister. Även om kändisskap i sig är en flyktig och kanske rent av besvärande företeelse så för det ibland även med sig möjligheter. Jag skulle vilja se Sven Zetterberg en gång på en stor arena med en gospelkör på femtio personer, stråkar, blås, gästartister, gitarrer av alla sorter och en rejält påkostad ljudanläggning. Det skulle bli fantastiskt. Sedan kan vi ses igen på de små tajta klubbarna och de lokala syltorna. Det är ändå där vi trivs som bäst.

/Mattias Syrén

Lyssna på Spotify