 |
| ||||||
 |
Recension
Lowbird Highbird
November Moving In
(Rootsy Music)
”November Moving In” startar med ett mäktigt ”Intro”. Ett uppvaknade med många stämmor och bombastiga trummor, i stil med tidiga Local Natives. Med en sådan start finns det ingen återvändo, ingen väg att gå än att hänga med på det fortsatta äventyret.
Varför blir ”November Moving In” så oemotståndlig? Främst är det en kompromisslös glöd, som i kombination med norrländskt vemod och välsnickrade låtar klistrar vid. Just den så egna kombinationen av den folkliga traditionen och den indierockgenren som utvecklats under de senaste 20 åren ger en lyster som är värdigt ett norrsken. Två lite äldre musikstilar som har fått ett och annat countrystänk, en och annan rocktakt och popmelodi, och nu personifierat i nutid av Lowbird Highbird. Skulle vara roligt att höra hur de kom på det namnet.
Om det nu finns ett norrländskt vemod så är det väl så här det uttrycks och bärs fram. Som infödd skåning får det bli en gissning, eller en fördom. Norrländsk americana kommer det säkert att kallas med tiden. Om jag säkert Cowboy Junkies, så ligger det nära det vi får höra på ”November Moving In”. Inte minst för Anna Svensson Rovas känslosamma sång. Bitvis uttrycksfullt smärtsam och bitvis mjukt förtröstansfull. Speciellt uttryckt i ”Still Got Sorrow”. I ”Lead Me On” hörs kontrasterna tydligt. Det akustiska och det elektriska lever sina egna liv men möts utan att kollidera. Det dunkelt mullrande möter det enkla klara, och in och ut som en sammanhållande tråd glider steelgitarren.
Här och där kan man föreställa sig att det är Neil Young som kommer in med sin elgitarr, som till exempel i ”Your Time Has Come”. Men så är det inte, utan det är de utmärkta musikerna i Lowbird Highbirds som levererar. Förutom Anna Svensson Rova på sång är det låtsnickraren och pedal- och lapsteel gitarristen Theo Stocks, gitarristen Jimmie Nilsson, bassisten Andreas Sahlin och trummisen och percussionisten Elias Ortiz som bildar bandet.
Lowbird Highbird bjuder på ett storslaget vemod som fyller bröstkorgen, men som vid varje andetag ger livsbejakande syre. Inte minst för att det är en mycket fin produktion. Väl genomarbetade sånger där ingen faller ur ramen.
Piteå-baserade Lowbird Highbird gör med ”November Moving In” en lysande debut. Det är bra mycket mer än bara novembermörker.
Denna sida är designad till tonerna av White Stripes och Rodney Crowell.