Recension
Turner, Benny
When She´s Gone
(Nola Blue Records)

Benny Turner är en av bluesen många biståndsarbetare. En av de många som oförtrutet, år ut och år, står upp bakom någon mer lyckligt lottad förgrundsfigur.

Benny Turner är lillebror till Freddie King och spelade i en tio års tid bas i hans band och var dess bandledare. Men redan under slutet av 50-talet spelade han gitarr och sjöng i gospelgruppen The Kindly Shepherds. Sedan följde en tid med Dee Clark och en turné med The Soul Stirrers.

1976 dog Freddie King 42 år gammal och Benny förlorade en bror och lusten att spela blues. Efter två kom intresset tillbaka när Mighty Joe Young erbjöd honom basplatsen i hans band. Det varade i åtta år, tills Mighty Joe fick trappa ner på grund av sviktande hälsa.

Benny Turner drog sig då till New Orleans och startade ett 20 år lång samarbete med soulsångerskan Marva Wright. När Marva dog 2010 startade Benny, sent om sidor, en solokarriär. Det är under dessa år fram till dig idag som Benny ger ut tre egna album, och här nu ett fjärde.

Benny Turner har inte potentialen till att bli en stor stjärna. Låtskrivandet, gitarrspelandet och sången är bra, men inte tillräckligt bra för att slå sig upp i toppen. Det räcker inte med att vara en duktig basist och en strävsam bandledare.

Samtidigt måste det sägas att ”When She´s Gone” klarar sig bra efter en genomlyssning. Som till stor del beror på att han faktiskt inte är ensam. Inspelningarna är inte helt nya. Här finns samarbeten från så långt tillbaka som 1997 när han och Charles Brown spelade tillsammans. Här finns även samarbeten med Marva Wright och mer nyligen gjorda med Dr. John på kompgitarr och Bob Margolin på slidegitarr.

Så lite välförtjänt spotlightljus på Benny Turner till slut.

/Staffan Solding