Recension
Rönnblom, Anders F
The Subliminal Solo Inferno
(F-Records/Lovande Projekt)

Anders F själv är oerhört nöjd med denna den tredje delen i trilogin »Landet Folket Jaget«. Jag förstår honom och drar till med att »The Subliminal Solo Inferno« är hans starkaste helhet på skiva sedan odödliga klassikern »Komedia« för en Herrans massa år sedan. Höjdpunkter har alltid funnits sedan dess, och nämnda trilogi tillhör som helhet hans allra bästa verk, men här faller alla ingående bitar ner på sina rätta platser inom en och samma musikaliska och tematiska helhet.

Experimentlustan finns där som alltid. Likväl tycks Rönnblom lita ovanligt mycket på text, melodi och röst den här gången. Inte mycket står i vägen mellan artist och lyssnare, men så handlar det ju om Jaget också.

Till höjdpunkterna hör inledande »Solo Inferno«, med en av de vackraste och mest självklara melodier han gjort, ”Målarkungen”, ömsint tillägnad fadern, och förstås »Vem fan vill bli folkkär«. Jag menar, bara titeln på den senare räcker ju hela vägen hem. Men Rönnblom nöjer sig naturligtvis inte med det utan skickar med ett antal väsentliga frågor för alla och envar, frågor som är alldeles nödvändiga i ett samhälle där ordet ja ersatts av absolut trots att allt är relativt och ingenting beständigt. Som en latte på Starbucks ungefär.

/Bengt O Tedeborg

Lyssna på Spotify