 |
| ||||||
 |
Recension
Wells, Junior
Southside Blues Jam
(Delmark Records)
En av världens bästa bluesplattor har blivit ännu bättre. När Delmark nu återutger de legendariska inspelningar från övergången mellan 1969 till 1970 så är det med sju bonuslåtar och ny mastering.
Föga anade väl Junior Wells och Buddy Guy att de skulle skapa en historisk platta när det traskade till Sound Studios i Chicago den 30 december 1969 och den 8 januari 1970. Tanken var att återskapa det som de brukade göra på de så kallade Blue Monday-spelningarna på Theresa´s Blues Bar på 48:e gatan och S. Indiana på Chicagos sydsida. Medbjudna var pianisten Otis Spann, som Junior hade träffat kvällen före, Louis Myers gitarr och Fred Below trummor från The Aces, som var Little Walters kompband, och Earnest Johnson bas.
För Otis Spann, som var pianist i Muddy Waters band, skulle det bli både det första och det sista. Han kom först till studion och fick tillfälle att spela in några egna spår i väntan på Junior Wells och inspelningarna med Junior skulle sedan visa sig vara hans sista innan gick bort den 24 april.
Tanken var att återskapa ett jam, så som det uppstod på Theresa´s på måndagarna. Där och då var de många artister som stod i kö för att göra sig hörda på scen, här och nu var det ett gäng giganter som skapade historisk musik.
Det fanns två sorters blues i Chicago. Den ena var den lite långsammare, taktfasta blues som Muddy Waters, Howling Wolf och Junior Wells brukade framföra från Chicagos sydsida och den andra var den lite souligare, gitarrdrivna stil som kom med Magic Sam, Luther Allison och Buddy Guy från Chicagos västra delar. Här kom de båda stilarna att mötas.
Och ett jam blev. Sånger skapades på resan gång. Två spår visar tydligt på denna skaparprocess. ”Blues For Mayor Daley” och ”I Could Have Had Religion” har texter som handlar om nutid och de personliga relationer och tankar som Junior har till denna.
Sju extra spår betyder nästan lika mycket musik till som på originalutgåvan. Här är det ännu tydigare att vi har hamnat en jamsession. Mer snack och mer utdragna improvisationer. Men precis lika bra.
Det är en blandning av kända låter från andra artister och Junior Wells på plats ihopsnickrade saker. Sonny Boy Williamsons ”Stop Breaking Down” och ”In My Younger Days” blandas med till exempel Muddy Waters ”Just Make Love To Me”, Guitar Slims ”Trouble Don´t Last” eller Memphis Slims ”Lend Me Your Love”.
Alla artister spelar på sitt yttersta. Blandar sin kompkunskap med improvisationsiver. Lyssnar och lägger till, lyssnar och håller igen.
Denna utgåvan innehåller också ett 16-sidigt texthäfte med foton som inte varit publicerade tidigare.
Så mycket känsla och kraft finns det samlat på ett ställe, att det gräver stora hål i själ och hjärta. Blues precis som den är tänkta att vara.
Denna sida är designad till tonerna av White Stripes och Rodney Crowell.