Recension
Fayssoux
I Can’t Wait
(Red beet/Hemifrån)

Fayssoux Starlings lågmälda altstämma gav utsökt balans åt Emmylou Harris röst på sångerskans tidiga skivor. Fayssoux tog också andra stämman på John Starlings första soloskiva. Jag skriver Fayssoux, eftersom hon numera heter McLean och nöjer sig med förnamnet som soloartist.

Sin första soloskiva »Early« gav Fayssoux ut 2008, och nu kommer »I Can’t Wait«, som är om möjligt ännu bättre. Fayssoux blandar egna sånger med personliga tolkningar av Merle Haggards »Hungry Eyes«, Mose Allisons »My Brain« och en del andra mer välkända saker.

Kompet är akustiskt. Dobro och fiddle förenas i innerlig samklang i några spår, och Sierra Hulls mandolin är alltid ett under av balans mellan skör uttryckskraft och tekniskt driv. Och Fayssouxs sång är just så behärskat återhållen som krävs för att både lyfta fram materialet och sätta den personliga prägeln på det.

Och Fayssouxs laddade melankoli i »Hungry Eyes« gör hennes tolkning av sången till den bästa jag hört.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify